Forfattare
LA. Ibrahim
Svensk oversattning
Sheh L ami Al-Sofi - Halmstad Moske - Sweden
Mohammad Edis Ljajic - Halmstad Moske - Sweden
Huvudredaktorer
Dr. William (Daoud) Peachy
Michael (Abdul-Hakim) Thomas
Tony (Abu-Khaliyl) Sylvester
Idris Palmer
Jamaal Zarabozo
Ali AlTimimi
Vetenskapliga redaktorer
Professor Harold Stewart Kuofi
Professor F. A. State
Professor Mahjoub O. Taha
Professor Ahmad Allam
Professor Salman Sultan
Associerande professor H. O. Sindi
innehAll
Forord 4
Kapitell 6
Nagra bevis for sanningen i islam 6
(1) De vetenskapliga mirakel i den heliga Koranen 6
A) Koranen om manniskans embryoutveckling 7
B) Koranen om berg 12
C) Koranen om universums uppkomst 14
D) Koranen om hjarnan 16
E) Koranen om hav och alvar 18
F) Koranen om djupa hav och undervattensvagor 20
G) Koranen om moln 22
H) Vetenskapsmans kommentarer om de vetenskapliga mirakeln i den heliga
Koranen 27
(2) Den stora utmaningen till att producera ett kapitel lik kapitlen i den heliga
Koranen 31
(3) Bibliska profetior om ankomsten av Mohammad £$§, islam s profet 32
1) En profet lik Moses 33
2) Fran israeliternas broder 33
3) Gud skall lagga Sina ord i munnen pa denna profet 34
4) Verser i Koranen som har forutspatt framtida handelser som senare
intraffade 35
5) Mirakel utforda av profeten Mohammad ssK 36
6) Mohammads s£§i enkla levnadssatt 36
7) Den fenomenala tillvaxten i islam 39
Kapitel 2 41
Nagra fordelar med islam 41
(1) Dorren till det eviga paradiset 41
(2) Raddningen fran helveteselden 42
(3) Sann lycka och inre fred 43
(4) Forlatelse for alia tidigare synder 44
Kapitel 3 45
Generell information om islam 45
Vad ar islam 45
Grundlaggande om tron i islam 45
1) Tron pa Gud 45
2) Tron pa anglarna 47
3) Tron pa Guds uppenbarade bocker 47
4) Tron pa profeterna och Guds budbarare 47
5) Tron pa domedagen 47
6) Tron pa Al-Qadar 47
Finns det andra heliga kallor forutom Koranen 48
Exempel pa profeten Mohammads ^^uttalelser 48
Vad sager islam om domedagen 49
Hur blir man muslim 51
Vadhandlar Koranen om? 52
Vem ar profeten Mohammad *&£> 53
Hur paverkade spridningen av islam den vetenskapliga utvecklingen? 54
Vad tror muslimer om Jesus? 55
Vad sager islam om terrorism? 57
Manskliga rattigheter och rattsvasendet i islam 59
Vad ar kvinnans status i islam 61
Familjen i islam 61
Hur behandlar muslimer de aldre? 61
Vilka ar de fern pelarna i islam? 62
1) vittnesborden om tron 62
2) Bonen 63
3) Att ge Zakat (stotta de behovande) 63
4) Fasta manaden Ramadan 63
5) Pilgrimsfard till Mekka 64
For mer information om islam 65
Utvalda lankar 65
Islamiska organisationer 65
For forslag och kommentarer 67
Referenser 68
Numrering av hadith 71
Copyright 72
FORORD
Denna bok ar en kort guide for att forsta islam. Denna guide bestar av tre kapitel.
Det forsta kapitlet, "Nagra bevis for sanningen i
islam", svar pa viktiga fragor som manga manniskor
soker:
Ar Koranen verkligen de sanna orden fran
Gud, uppenbarade fran Honom?
Ar profeten Mohammad
profet sand av Gud?
verkligen en
■ Ar islam verkligen en religion fran Gud?
I detta kapitel namns sex typer av bevis:
1) De vetenskapliga miraklen i den heliga
Koranen: I denna delen diskuteras med
hjalp av illustrationer, nagra nya
vetenskapliga fakta.. Vilka ar omatalade i
den heliga Koranen som blev uppenbarade for fjortonhundra ar sedan
2) Den stora utmaningen till att skriva ett kapitel likt kapitlet i den
heliga Koranen: I Koranen har Gud utmanat hela manskligheten och
osynliga vasen att komma med ett endaste kapitel likt kapitlet i Koranen.
Anda sedan Koranen blev uppenbarat for fjortonhundra ar sedan, och
fram till idag, har ingen klar av denna utmaning - aven om det kortaste
kapitlet i Koranen (kapitel 108) bara bestar av tio ord.
3) Bibliska profetior om ankomsten av Mohammad WO, islams profet: I
detta kapitl diskuteras nagra bibliska profetior om profeten Mohammads
siH vantade ankomst.
4) Verser i Koranen som har forutspatt framtida handelser som senare
har intraffat: Koranen har forutsagt framtida handelser som senare har
intraffat, till exempel romarnas seger over perserna.
5) Mirakel utforda av profeten Mohammad iH: Manga mirakel blev
utforda av profeten Mohammad tm. Dessa mirakel blev bevittnade av
manga manniskor.
6) Mohammads iH enkla levnadssatt: Detta indikerar klart och tydligt att
Mohammad && inte var en falsk profet som pastod sig vara profet for att
uppna materiella vinster, ara eller makt.
Fran dessa sex typer av bevis kan vi dra foljande slutsatser:
■ Koranen maste vara de bokstavliga orden fran Gud, uppenbarade av Han.
■ Mohammad ^ ar sannerligen en profet sand av Gud.
■ Islam ar verkligen en religion fran Gud.
Om vi vill veta om en religion ar sann eller falsk, bor vi inte vara beroende av
vara kanslor eller traditioner. Vi bor snarare lita pa vart fornuft och vart intellekt.
Da Gud sande profeterna, stottade Han dem med mirakel och bevis som bekraftade
att de sannerligen var profeter sanda av Gud och att religionen de kom med var
sann.
I andra kapitlet, "Nagra fordelar med Islam", namns nagra av fordelarna som
islam skankte den enskilda manniskan, som:
1) Dorren till det eviga paradiset
2) Raddning fran helveteselden
3) Sann lycka och inre f red
4) Forlatelse for alia tidigare synder
Det tredje kapitlet, "Allman information om islam", ger generell information
om islam, rattar till nagra missforstaelser om islam, och svarar pa fragor som:
■ Vad sager islam om terrorism?
■ Vad ar kvinnans status i islam?
Fotnoter:
(1) Det arabiska ordet ^^ uttalas: "Salla Allahu aleihi wa sallam", och betyder: "Ma Gud
barmhartighet vara med honom och beskydda honom mot ofullkomlighet."
Kapitel 1
naska beVis for
SANMN6EN 1 ISLAM
Gud har stottat sin sista profet Mohammad ^ m ed manga mirakel och manga
bevis som bekraftar att nan ar en sann profet sand av Gud. Gud har ocksa stottat sitt
sista testamente, den Koranen, med manga mirakel som bevisar att heliga Koranen
ar direkta ord fran Gud, forfattade av Honom och inte tar upp av nagon manniska.
Detta kapitel nagra av dessa bevis.
(1) De vetenskapliga mirakel
i den heliga Koranen
Koranen ar de ordratta orden fran Gud, som Han uppenbarade till Sin profet
Mohammad ^ genom angeln Gabriel. Mohammad
£g§ larde sig Koranen utantill, och dikterade den
vidare till sina foljeslagare. De memorerade ocksa
Koranen, skrev den ned och gick igenom den
tillsammans med profeten Mohammad ^.
Dessutom gick profeten Mohammad ^ igenom
Koranen tillsammans med angeln Gabriel en gang
om aret, och tva ganger det sista aret av hans liv.
Fran att Koranen blev uppenbarat och fram till
idag, har det alltid varit ett stort antal muslimer som
har lart sig hela Koranen utantill, ord for ord. Nagra
av dem har till och med klarat av att lara sig hela
Koranen utantill redan i tioarsaldern. Inte en
endaste bokstav har blivit forandrat i Koranen
genom arhundrade.
Koranen blev uppenbarad for fjortonhundra ar sedan, och namner fakta som
nyligen upptackts eller bevisats av vetenskapsman. Detta bevisar utan tvivel att
Koranen maste vara de ordratta orden fran Gud, uppenbarade av Han till profeten
Mohammad ^, och att Koranen inte var forfattad av Mohammad ^ eller av
nagon annan manniska. Detta bevisar ocksa att Mohammad ^ sannerligen ar en
profet sand av Gud. Det ar helt orealistiskt att nagon for fjortonhundra ar seden
skulle ha kant till dessa fakta, som nyligen upptackts eller bevisats med avancerad
utrustning och komplicerade vetenskapsmetoder. Nagra exempel foljer.
A) Koranen om manniskans
embryoutveckling
I den heliga Koranen talar Gud om stadierna i manniskans embryoutveckling:
*Vi skapade manniskan fran en speciell sorts lera. Darefter reproducerade vi
honom fran en liten droppe som placerats i en val skyddad forvaringsplats. Sedan
utvecklade vi droppen till ett hangande alaqah (embryo), vidareutvecklade darefter
det hangande (embryot) till en munfull (foster), utvecklade sedan det munfulla
(fostret) till ben, och tackte darefter benen med kott. Pa sa satt skapar vi en ny
varelse. Valsignad vare GUD, den baste Skaparen. F l (Koranen, 23:12-14)
Det arabiska ordet alaqah har bokstavligt talat tre betydelser: (1) blodigel, (2)
suspenderad foremal och (3) blodklump.
Jamfor man en blodigel med ett embryo i alaqah-stadiet, finner man likheter
mellan dessa tva-, som vi kan se i figur 1. I detta stadium far embryot naring fran
moderns blod pa ett liknande satt som blodigeln livnar sig pa andras blod. 1
Den andra betydelsen av ordet alaqah, ar "suspenderad/upphangd foremal".
Detta ar vad vi kan se i figur 2 och 3, hur embryot ar "suspenderat" i moderns
livmoder.
Fotnoter:
(1) Var uppmarksam pa att texten som star i den speciella parentesen X ... f i denna bok, bara
ar en oversattning av betydelsen av texten i Koranen. Det ar inte sjalva Koranen, da den ar pa
arabiska.
(2) The Developing Human [Manniskans utveckling], Moore och Persaud, 5: e utgavan, s. 8.
(3) Human Development as Described in the Qur'an and Sunnah [Manniskans utveckling
som beskrivs i Koranen och Sunnah], Moore m.fl., s. 36.
A. Mansklig embryo
in i Ljii it hi —
lijiiitdt ■
snin nv innerstii f oste rli i n n an
\
B. Blodigel
Figur 1: Bilderna illustrerar likheten i utseendet mellan en blodigel och det manskliga
embryot i alaqah-stadiet. A) Bilden av det manskliga embryot, fran The Developing
Human [Manniskans utveckling], Moore och Persaud, 5: e utgavan s. 73. B) Bilden av
en blodigel, fran Human Development as Described in the Qur'an and Sunnah
[Manniskans utveckling som beskrivs i Koranen och Sunnah], Moore m.fl., s. 37,
modifierad av Integrated Principles of Zoology [Integrerade principer i zoologi],
Hickman m.fl.
Figur 2: Denna figuren
av embryot i alaqah-
stadiet, visar att
embryot ar suspenderat
i moderns livmoder.
(The Developing
Human, [Manniskans
utveckling], Moore och
Persaud, 5: e utgavan,
s. 66.)
Figur 3: Pa detta
mikrofotografiet kan vi
se det suspenderade
embryot (markerat B) i
a/aqah-stadiet
(omkring 15 dager
gammal) i moderns
livmoder. Den verkliga
storleken pa embryot ar
omkring 0,6 mm. (The
Developing Human
[Manniskans
utveckling], Moore, 3:
e utgavan, s. 66, fran
Histology [Histologi],
Leeson och Leeson.)
Cytotrof o l> I astl a (j
Tertiar villus
Intra vilest ha I rum
Mate malt Mod
Mate malt
sinusoid*
Den tredje betydelsen av ordet alaqah, ar "blodklump". Det yttre utseendet av
embryot i embryosacken i alaqah-stadiet, liknar en blodklump - detta att det ar pa
grund av relativt stor andel blod i embryot i detta stadium l (se figur 4). Blodet
cirkulerar inte i embryot forran i sluten av tredje veckan.- Man kan darfor saga att
fostret liknar en blodklump i detta stadium.
Figur 4: Bilden av
det primitiva hj art-
och karlsystem i ett
embryo under
a/aqafr-stadiet. Det
utvandiga utseendet
av embryot i
embryosacken liknar
en blodklump pa
grund av det relativt
stora andelen blod i
embryot. (The
Developing Human
[Manniskans
utveckling], Moore,
5: e utgavan, s. 65)
atrial inlcnegmenttil ortrri#i
\|' .;!••' vlllgi
v.=i J
lubci
vascular ptexv* on yglk upc
De tre betydelser av ordet alaqah stammer nyaktigt overens med beskrivningen
av embryot i a/aqafr-stadiet.
Nasta stadium som namns i samma vers, ar mudghah-stadiet. Det arabiska ordet
mudghah betyder "tuggad substans". Om man tar en bit tuggummi och tuggar pa
den, och jamfor den med ett embryo i mudgfrafr-stadiet, sa kan vi dra slutsatsen att
embryot i mudghah-stadiet har likheter med utseendet av en tuggad substans.
Likheten bestar i att marken langs embryots rygg liknar tandmarken i en tuggad
substans- (se figur 5 och 6).
Hur ar det mojligt att Mohammad £§§ kunde ha kant till allt detta for
fjortonhundra ar sedan, nar vetenskapsmannen forst nyligen upptackte detta med
avancerat utrustning och kraftiga mikroskoper, som inte existerade pa den tiden?
Fotnoter:
(1) Human Development as Described in the Qur'an and Sunnah [Manniskans utveckling
som beskrivs i Koranen och Sunnah], Moore m.fl., s. 37-38.
(2) The Developing Human [Manniskans utveckling], Moore och Persaud, 5: e utgavan, s. 65.
(3) The Developing Human [Manniskans utveckling], Moore och Persaud, 5: e utgavan, s. 8.
Figur 5: Foto av ett 28-
dagars embryo i mudghah-
stadiet. Embryot har i detta
stadiet likheter med tuggad
substans, darfor att marken
langs embryots rygg liknar
tandmarken i en tuggad
substans. Den verkliga
storleken pa embryot ar 4
mm. (The Developing
Human [Manniskans
urveckling], Moore och
Persaud, 5: e utgavan, s.
82, fran professor Hideo
Nishimura, Kyoto
University, Kyoto, Japan)
A. Embryo
Figur 6: Nar man jam for
utseendet pa ett embryo i
mudghah-stadiet med en
bit tuggummi som ar
tuggat, ser vi likheten
mellan dessa tva.
A) Teckning av ett embryo
i mudghah-stadiet. Vi ser
har att marken langs
ryggen pa embryot liknar
tandmarken. (The
Developing Human
[Manniskan urveckling],
Moore och Persaud, 5: e
utgavan, s. 79)
B) Foto pa ett tuggat
tuggummi med
tandmarken.
mandibular'
bum
forivjemms
praminme
prftgrapen.
hyo id-
bum
hale
tredje
gjellsbue
Faktisk
2fi l ldag stsrrelse
E. Tys^esnitutu
10
Hamm och Leeuwenhoek var de forsta vetenskapsman som observerade
manskliga sadesceller (spermatozo) genom att anvanda sig av ett forbattrat
mikroskop ar 1677 (mer an 1000 ar efter Mohammad ^S). Felaktigt trodde de att
sadescellen var en fardigformad manniska i miniatyrformat, som vaxte nar den
hamnade i det kvinnliga konsorganet. 1
Professor Emeritus Keith L. Moore ar en av varldens mest framstaende
vetenskapsman pa omradena anatomi och embryologi, han ar forfattare till denna
bok The Developing Human [Manniskans utveckling], ar oversatt till atta sprak. ar
en vetenskaplig uppslagsbok. En specialkommitte i USA boken har utpekat boken
till att vara den basta boken forfattad av en manniska. Dr. Keith L. Moore professor
Emeritus i anatomi och cellbiologi vid University of Toronto i Canada. Han var
associerad dekanus i grundvetenskap vid den medicinska fakulteten, och i 8 ar var
han ledare for den anatomiska avdelningen. Ar 1984 mottog han det mest
utmarkande priset inom omradet anatomi i Canada; J.C.B. Grant Award, fran den
kanadensiske foreningen Canadian Association of Anatomists [Kanadensiska
foreningen for anatomer]. Han har lett manga internationella foreningar, som till
exempel The Canadian and American Association of Anatomists [Kanadensiska
och amerikanska foreningen for anatomer] och Council of the Union of Biological
Sciences [Radet for unionen av biologiska vetenskapsgrenar].
1981 under konferensen The Seventh Medical Conference [Den sjunde
medicinska konferensen] i Dammam Saudi-Arabien, sa professor Moore: "Det har
varit en stor gladje for mig att hjalpa till med att klargora utsago i Koranen om
manniskans utveckling. Jag ar overtygad om att dessa utsagor maste ha kommit till
Mohammad fran Gud, darfor att nastan all denna kunskap inte blev upptackt forran
manga arhundraden senare. Detta bevisar for mig att Mohammad maste ha varit ett
sandebud fran Gud."-
Professor Moore blev darmed foljaktligen ut fragad: "Betyder det att du tror att
Koranen ar Guds ord?" Han svarade: "Jag ser inget problem med att acceptera
det." 1
Under en konferens uttalade professor Moore:"... Stadieindelningen av det
manskliga embryots utveckling ar komplex pa grund av de kontinuerliga
forandringar som pagar under utvecklingen, det har darfor foreslagits att ett nytt
klassifikationssystem kan utvecklas med att anvanda terminologi namnt i Koranen
och sunnah (vad Mohammad slE§ sa, gjorde eller godkande). Systemet som har
foreslagits ar enkelt, omfattande och overensstammer med nuvarande embryologisk
kunskap." De intensiva studierna av Koranen och hadith (palitligt formedlade
rapporter fran profeten Mohammads ^ foljeslagare om vad han sa, gjorde och
godkande) de siste fyra aren. Detta uppenbarat ett system for klassificering av det
manskliga embryot, nagot som ar forbluffande i och med att det blev nedskrivet i
det sjunde arhundradet efter Kristus. Aristoteles raknas som grundlaggaren av den
embryologiska vetenskapen. Han insag under sina studier av honsagg i det fjarde
11
arhundradet fore Kristus att kycklingembryo utvecklar sig i stadier men han gav
inte nagra detaljer om dessa stadier. Sa vitt vi vet fran embryologins historia var det
lite kunskap om stadieindelningen och klassificeringen av det manskliga embryot
fram till det tjugonde arhundradet. Pa grund av detta kan inte beskrivningen fran
Koranen om det manskliga embryot vara baserat pa vetenskaplig kunskap fran det
sjunde arhundradet. Det enda fornuftiga slutsatsen ar att dessa beskrivningar var
uppenbarade till Mohammad iHf fran Gud. Han kunde omojligt ha kant till sadana
detaljer da han var analfabet och helt utan vetenskaplig traning." 4
Fotnoter:
(1) The Developing Human [Mansklig utveckling], Moore och Persaud, 5: e utgavan, s. 9.
(2) Referensen till denna kommentar ar This is the Truth [Detta ar Sanningen] (video). Besok
www.islara-guide.com/truth for en kopia av videobandet eller for att titta pa Professor
Keith Moores kommentarer online.
(3) This is the Truth [Detta ar Sanningen] (video).
(4) This is the Truth [Detta ar Sanningen] (video).
B) Koranen om berg
Boken Earth [Jorden] ar en generell uppslagsbok som anvands pa manga
universitet runt om i varlden. Den ene av bokens tva forfattare ar professor
Emeritus Frank Press. Han var vetenskaplig radgivare for den tidigare
amerikanska presidenten Jimmy Carter, och i 12 ar var han rektor for National
Academy of Sciences [Nationalakademin for vetenskap] i Washington DC. Han
skriver i boken att bergen har underliggande rotter. 1 - Dessa rotter ar djupt
inbaddade i jorden, och detta ger bergen en form som liknar en plugg (se figur 7, 8
och 9).
Sediment .
Mantelen
Horisontal avstand
ikke etter malestokk
Figur 7: Bergen har djupa rotter under jordens yta. (Earth
[Jorden], Press och Siever, s. 413)
12
De britiske ayer N. Tyskland Alpene Europa Russisk plata Kaukasus
o -i
10 ■
20
Figur 8: Schematisk tvarsnitt. Bergen har djupa pluggliknande rotter
inbaddade i jorden. (Anatomy of the Earth [Jordens anatomi], Cailleux, s.
220)
FjeUkjede
Erosjon
^ 'r'^'.J',",VLi
/*-.",'*-,^^^.*y,i - ,r-
Deposisjon
Havflate
KontinerLtaljoiidskorpe .'■'t>v;,^
FjeEiDt
Mantelen
Figur 9: Denna illustration visar hur bergen pa grand av de djupa rotterna,
har pluggliknande form. (Earth Science [Vetenskap om jorden], Tarbuck
och Lutgens, s. 158)
Sa har beskrivs bergen i Koranen, Gud sager:
X HAR VI inte gjort jorden till en badd [over vilken ni kan resa ert talt for att] fa
vila? Och [har Vi inte gjort] bergen som taltpalar? W (Koranen, 78:6-7)
Modern vetenskap om jorden har bevisat att bergen har djupa rotter under
jordskorpan (se figur 9), och att dessa rotter kan vara flera ganger djupare an
bergens hojd over jordskorpan.- Det mest passande ordet for att beskriva berg
baserat pa denna information, ar ordet 'plugg', da storsta delen av en korrekt insatt
plugg ar gomd under ytan. Vetenskapshistorien sager oss att teorin om att bergen
har djupa rotter, introducerades forst i siste halvan av nittonde arhundradet. 1
Bergen har ocksa en viktig roll i stabiliseringen av jordskorpan.- De hindrar att
jorden skakar. Gud har sagt i Koranen:
13
\ Och Han har sankt ned i jorden fast forankrade berg, sa att den
inte svajar under er fot, och [lagt ut] alvar och stigar, for att ni skall
kunna ta er fram. * (Koranen, 16:15)
Likasa havdar den moderna plattektonikteorin att bergen fungerar som
stabilisatorer for jorden. Denna kunskap om bergens roll som stabilisatorer for
jorden, borjade forst forstas innanfor ramen av plattektonik seden slutet av 1960-
talet.-
Ar det mojligt att nagon pa profeten
Mohammads iH tid kunde ha kant till bergens
sanna form? Ar det mojligt att nagon kunde
forestalla sig att det enorma berget som man
ser framfor sig, faktisk gar djupt ned i jorden
och har en rot, sa som vetenskapsmannen har
kommit fram till? Ett stort antal bocker inom
geologin beskriver bara den delen av berget
som ar over jordskorpan. Detta eftersom dessa bocker inte ar skrivna av specialister
inom geologi. Modern geologi har bekraftat sanningen i verserna fran Koranen.
Fotnoter:
(1) Earth [Jorden] Press och Siever, s. 435. Se ocksa Earth Science [Vetenskap om jorden]
Tarbuck och Lutgens, s. 157.
(2) The Geological Concept of Mountains in the Qur'an [Det geologiska konceptet om berg i
Koranen], El-Naggar, s. 5.
(3) The Geological Concept of Mountains in the Qur'an [Det geologiska konceptet om berg i
Koranen], El-Naggar, s. 5.
(4) The Geological Concept of Mountains in the Qur'an [Det geologiska konceptet om berg i
Koranen], El-Naggar, s. 44-45.
(5) The Geological Concept of Mountains in the Qur'an [Det geologiska konceptet om berg i
Koranen], El-Naggar, s. 5.
C) Koranen om universums uppkomst
Den moderna kosmologiska vetenskapen indikerar klart, bade genom
observationer och teorier, att hela universum i en tidpunkt inte var nagot mer an ett
moln av 'rok' (en ogenomskinlig, mycket tat och varm gastliknande
sammansattning). L Detta ar en av de obestridliga principer i standar modern
kosmologi. Vetenskapsman kan idag observera nya stjarnor som formas i resterna
av denna 'rok' (se figur 10 och 11).
14
Figur 10: En ny stjarna formas fran ett moln av gas och stoft
(nebulosa), som ar nagra av resterna av 'roken' som var
upphov till hela universum. (The Space Atlas [Atlas over
rymden], Heather och Henbest, s. 50)
Figur 11: Nebulosan Laguna ar ett moln av gas och stoft, ca 60
ljusar i diameter. Den upphetsas av ultraviolett straining fran
varma stjarnor som nyligen formats i nebulosan. (Horizons,
Exploring the Universe [Horisonter, utforskningen av
universum], Seeds, illustration 9, fran Association of
Universities for Research in Astronomy, Inc [Foreningen av
universitet for forskning inom astronomi])
De lysande stjarnor som vi kan se om natten, var pa samma satt som hela
universum en gang i denna moln av 'rok'. Gud har sagt i Koranen:
15
\ och Han vande sig mot rymden, som var rok, och sade till den och till
jorden: Kom, villigt eller nodda och tvungnal! - och de svarade: "Vi
kommer villigt!" ." ) (Koranen, 41:11)
Eftersom jorden och himmelen ovanfor (solen, manen, stjarnorna, planeterna,
galaxerna, osv.) formades fran samma 'rok', kan vi konstatera att jorden och
himmelen har varit en sammanhangande enhet. Ut fran denna homogena 'rok'
formades de och skildes fran varandra. Gud har sagt i Koranen:
\INSER DE inte, de som vill forneka sanningen, att himlarna och
jorden [en gang] utgjorde en enda, sammanhallen massa och [att] Vi
skilde dem at? Och [vet de inte] att Vi har latit allt liv uppsta ur
vatten? Har de da ingen tro? F (Koranen, 21:30)
Dr. Alfred Kroner ar en av varldens mest kanda geologer. Han ar professor i
geologi och ledare for geologiavdelningen vid Institutet for geovetenskap pa
Johannes Gutenberg-universitet i Mainz i Tyskland. Han har uttalat: "Med tanke
pa var Mohammad kom fran... jag tror att det ar nastan omojligt att han kunde ha
kant till upphovet till universums uppkomst, eftersom vetenskapsman har kommit
pa detta forst i loppet av de senare aren, och da med hjalp av mycket komplicerade
och avancerade teknologiska metoder."- Han har aven uttalat foljande: "For en
person som inte kande till nagot om karnfysik for fjortonhundra ar sedan, tror jag
inte att vederborande av eget intellekt skulle kunna vara i stand till att klura ut till
exempel att jorden och himmelen har samma ursprung." 1
Fotnoter:
(1) The first Three Minutes, a Modern View of the Origin of the Universe [De forsta tre
minuterna, en modern syn pa universums uppkomst], Weinberg, s. 94-105.
(2) Kalian till denna kommentar ar This is the Truth [Detta er Sanningen] (video). For en
kopia av denna video, besok denna sidan.
(3) This is the Truth [Detta ar Sanningen] (video).
D) Koranen om hjarnan
Gud har sagt i Koranen om en av de onda icke troende som forbjod
profeten Mohammad Ssl att gora bonen vid Kaaba:
ej! Om han inte upphor [med detta] skall Vi helt visst gripa honom i luggen
- Luggen pa hans lognaktiga, syndiga [panna]..$ (Koranen, 96:15-16)
Varfor beskrev Koranen framre delen av huvudet som lognaktig och syndig?
Varfor sa inte Koranen att personen var lognaktig och syndig? Vad ar sambandet
mellan framre delen av huvudet logn och synd?
16
Om vi tittar in i kraniet pa framsidan av huvudet, finner vi det frontala
barkomradet i hjarnan (se figur 12). Vad berattar fysiologin oss om funktionen av
detta omradet? En bok med titeln Essentials of Anatomi & Physiology
[Grundlaggande anatomi och fysiologi] sager om detta omrade i hjarnan:
"Motivation och forutseende for att kunna planlagga och inleda bevekelser,
forekommer i den framre delen av frontalpannan, i prefrontalomradet. Detta ar en
del av associationsbarken..." 1 Vidare star det i boken: "I relation till att omradet ar
involverat i motivation, sa menar man ocksa att prefrontalomradet ar det
funktionella centrum for aggression... "-
Premot-urisk
umride
Primccr
ii -jI-ji i--l-
\i. i !■
Primaer
ieniuriik
bark
P rHfru htjl
■OmrAd-e
HuLvri^k LdleumrJidt:
i' L : i '.■■.. ■ -CimrAd-i;!
Smjkiumridc
Sensuriik
umr-Ade
AascaidiJLini-
umr^ tar
Prima;r
:-Vii:.Li.:rk
Seniuriik L.sltLiiiT.>Llt
(Werni-Lkes -umride)
■DmrAde Tur
huritl
Primal
hvr±;ifhb4rk
Figur 12: De funktionella regioner i vanstra halva delen av hjarnbarken.
Prefrontalomradet ar lokaliserat framst i hjarnbarken. (Essentials of
Anatomy & Physiology, [Grundlaggande anatomi och fysiologi], Seeley
m.fl., s. 210.)
Detta omrade av storhjarnan ar alltsa ansvarig for planlaggning, motivering och
initiering av bade det goda och det syndiga beteendet, omradet ar ansvarig bade for
logner och for sanningen. Det ar darfor riktig att beskriva framre delen av huvudet
som lognaktig och syndig nar nagon ljuger eller syndar, som Koranen sager: "...
En lugg (naseyah) som ar icke troende och syndig"
Vetenskapsman har enligt professor Keith L. Moore, upptackt bara dessa
funktioner till prefrontalomradet i loppet av de sista sextio aren. 1
17
Fotnoter:
(1) Essentials of Anatomy & Physiology [Grundlaggande anatomi och fysiologi] Seeley m.fl.,
s. 211. Se ocksa The Human Nervous System [Manniskans nervsystem], Nob ack m.fl., s.
410-411.
(2) Essentials of Anatomy & Physiology [Grundlaggande anatomi och fysiologi] Seeley m.fl.,
s. 211.
(3) Al-E'jaz al-Elmy fee al-Naseyah (De vetenskapliga miraklen i framre delen av huvudet),
Moore m.fl., s. 41.
E) Koranen om hav och alvar
Modern vetenskap har upptackt att pa de stallen dar tva hav mots, sa ar det en
barriar mellan dem. Denna barriar skiljer haven fran varandra, sa att varje hav har
sin egen temperatur, sitt egna salthalt och sin egen densitet. 1 Till exempel ar
Medelhavets havsvatten varmare, mer sal thai tig och har en lagre densitet, jamfort
med Atlantens vatten. Nar Medelhavets havsvatten flyter in i Atlanten over
Gibraltar-strackan, flyter den flera hundra kilometer in i Atlanten till ett djup pa ca
1000 meter med sin egen temperatur, salthalt och densitet. Medelhavets vatten
stabiliseras pa detta djup 1 (se figur 13).
Atlanterhavet
«
200 ■
jE 4iiU |-
soo
120(1 1-
1400
Middelhavet
i
t hpyere
Gibraltar-
tcrskelen
enn 36.5 %o
Figur 13: Medelhavets havsvatten flyter in i Atlanten over
Gibraltarstrackan, och behaller sin egen temperatur, salthalt
och mindre densitet egenskaper pa grund av barriaren som
skiljer dem. Temperaturen anges i grader Celsius (°C). (Marine
Geology [Maringeologi], Kuenen, s. 43, med en liten
forbattring)
Aven om det ar stora vagor, starka strommar och tidvatten i dessa hav, sa blandas
de inte och bryter heller inte barriaren.
18
Den heliga Koranen namner att det ar en barriar mellan tva hav dar de mots och
att de inte bryter den. Gud har sagt:
X Han later de tva stora vattenmassorna rora sig fritt och motas;
mellan dem [har Han likval dragit] en skiljelinje som de inte kan
overskrida.. $ (Koranen, 55:19-20)
Men nar Koranen pratar om skillnaden mellan farskvatten och saltvatten, namner
den existensen av "en hindrande skiljevagg" tillsammans med barriaren. Gud har
sagt i Koranen:
%)CH DET ar Han som later de tva stora vattenmassorna rora sig
fritt - den enas [vatten] ar sott och slacker torsten och den andra ar
salt och bittert - och som har rest ett hinder mellan dem, en
skiljelinje som de inte kan overskrida. .F (Koranen, 25:53)
Man kan fraga sig varfor Koranen namner skiljevaggen nar den pratar om
skillnaden mellan farskt och salt vatten, medan den inte namner den nar den pratar
om skillnaden mellan tva hav.
Modern vetenskap har upptackt att forhallandena i en flodmynning dar
farskvatten (sotvatten) och saltvatten mots, ar nagot annorlunda an det man finner
pa stallen dar tva hav mots. Man har upptackt att det som skiljer farskvatten fran
saltvatten i flodmynningen, ar en pycnocline-zon med en markerad densitet
diskontinuitet som skiljer de tva lagren at.- Denna skiljevagg (separationszonen)
har olika salthalt fran bade farskvatten och saltvatten - (se figur 14).
Elv emuiuiine
Sktflevegg
(Separasjonssone)
Ferskvann
(Elv)
Vertikalt blandet
Saltvann
Figur 14: Langdsnitt som visar salthalten (i promille %o) i en alvmynning. Har ser
vi skiljevaggen (separationszonen) mellan farskvatten och saltvatten. (Introductory
Oceanography [Inledande oceanografi], Thurman, s. 301, med en liten forbattring)
Detta har man nyligen upptackt med hjalp av avancerad utrustning for att mata
temperatur, salthalt, densitet, syreloslighet, osv. Det manskliga ogat kan inte se
19
skillnaderna mellan de tva haven som mots. For oss ser det ut som ett enda stort
hav. Likasa kan det manskliga ogat inte se vattnets indelning i de tre zoner:
farskvatten, saltvatten och separationszonen (skiljevaggen) i flodmynningar.
Fotnoter:
(1) Principles of Oceanography [Oceanografins principer], Davis, s. 92-93.
(2) Principles of Oceanography [Oceanografins principer], Davis, s. 93.
(3) Oceanography [Oceanografi], Gross, s. 242. Se ocksa Introductory Oceanography
[Inledande oceanografi], Thurman, s. 300-301.
(4) Oceanography [Oceanografi], Gross, s. 244, och Introductory Oceanography [Inledande
oceanografi], Thurman, s. 300-301.
F) Koranen om djupa hav och undervattensvagor
Gud har sagt i Koranen:
[Vad de har gjort] kan ocksa liknas vid det djupa morkret i ett
bottenlos hav, ytterligare formorkat av vagorna som svallar over
varandra och molnmassorna ovanfor; skikt pa skit av morker [sa
tatt att den som] haller upp sin hand knappt kan se den. Nej, den
[vars morker] Allah inte lyser upp med [Sitt] ljus f inner aldrig ljus!
"P (Koranen, 24:40)
Denna vers namner morkret som finns i djupa hav och oceaner. Det ar sa morkt
att om man stracker ut handen, sa kan man inte se den. Morkret i djupa hav och
oceaner finner vi fran ett djup pa ca 200 meter och djupare. Vid denna djup ar det
nastan inget ljus (se figur 15). Vid 1000 meter och djupare, finns det inget ljus
alls. 1 Manniskan kan inte dyka djupare an fyrtio meter utan att anvanda ubatar eller
specialutrustning. Manniskan kan inte overleva utan hjalp i detta djupa, morka
delen av havet, sasom ett djup pa 200 meter.
20
50m
100m
l£Om
200m
Figur 15: Mellan 3 och 30 procent av solljuset reflekteras pa
havsytan. Sedan absorberas nastan alia sju farger i ljusspektrumet
forutom den blaa. (Oceans [Hav], Elder och Pernetta, s. 27)
Vetenskapsman har nyligen upptackt detta morker med hjalp av
specialutrustning och ubatar som har gjort det mojligt att dyka ned i havsdjupen.
Fran foljande meningar i forgaende vers, "... pa ett valdsamt hav, med vagor
pa vagor, jamte tjock dimma. ...", forstar vi att de djupa vatten i hav och oceaner
ar tackta av vagor, och over dessa vagor ar det igen andra vagor. Det ar klart att det
andra lagret med vagor ar ytvagor som vi kan se, for att versen forklarar att vi over
det andra lagret med vagor finner molnen. Men vad ar det med de forsta vagorna?
Vetenskapsman har nyligen upptackt att det finns undervattenvagor som
"forekommer pa granserna mellan lager av olika densitet." 2 (se figur 16).
21
O^erflateti srlger
sarlger
Perspektiv
Figur 16: Undervattensvagorna pa gransen mellan tva lager av vatten med olika
densitet. Det nedre lagret har hogre densitet, och det ovre lagret har lagre densitet.
(Oceanography [Oceanografi], Gross, s. 204)
Undervattenvagorna tacker de djupa vatten i hav och oceaner, darfor att vattnet
djupt nere har en hogre densitet an vattnet som ligger over denna.
Undervattenvagorna uppfor sig som vagorna pa ytan. Aven de kan brytas pa samma
satt som vagorna pa ytan. Undervattenvagor kan inte ses med blotta ogat, men de
kan upptackas med att studera temperatur- eller salthaltsforandringar pa bestamda
stallen.-
Fotnoter:
(1) Oceans, Elder och Pernetta, s. 27.
(2) Oceanography [Oceanografi], Gross, s. 205.
(3) Oceanography [Oceanografi], Gross, s. 205.
G) Koranen om molnen
Vetenskapsman har studerat olika typer av moln. De har upptackt att regnmoln
bildas och formas i samspel med bestamda system och stadier, som ar bundna till
bestamda typer av vindar och moln.
En typ av regnmoln ar cumulonimbus-moln (tordenmoln). Meteorologer har
studerat hur cumulonimbus-molnen bildas, och hur de producerar regn, hagel och
blixtar.
De har funnit at cumulonimbus-molnen genomgar foljande steg for att
producera regn:
22
1) Molnen drivs med vinden: Cumulonimbus-molnen (tordenmoln) borjar
att formas nar vinden driver sma delar av cumulusmoln till ett omrade dar
dessa moln konvergerar/narmar sig varandra (se figur 17 och 18).
HASTCHETPALAVE
19*21522,17 SEPT. 1967
Figur 17: Detta satellitfoto visar molnen som fardas mot
konvergensomradet (samlingsomradet) B, C och D. Pilarna
indikerar vindriktningen. (The use of Satellite Pictures in
Weather Analysis and Forecasting [Anvandning av satellitbilder
i vaderanalyser och vaderprognoser], Anderson m fl., s. 188)
Figur 18: Sma delar av moln (cumulusmoln) fardas mot en
konvergensomrade nara horisonten, dar vi kan se en stor
cumulonimbus-moln. (Clouds and Storms [Moln och
stormar], Ludlam, illustration 7.4)
2) Samling: Sa samlar de sma molnen sig och bildar en storre moln 1 (se
figur 18 och 19).
23
10
(A) I s olert kumulus stadium
(l>) Voksende stadium
E B
-
V
X i
. Q-C
-^EJ 4 !.„,.
2
n
-i@^|^*^ ^*^
,/ / >- '
Figur 19: (A) Isolerade smadelar av moln (cumulusmoln). (B) Nar de sma
molnen samlas, okar uppdrivningen i det storre molnet, sa att molnen staplas
uppat. Vattendroppar ar indikerade med v (The Atmosphere [Atmosfaren],
Anthes m fl., s. 269)
3) Stapling: Nar de sma molnen samlas, vill uppdrivningen i det stora
molnet oka. Uppdrivningen nara mitten av molnet ar starkare an
uppdrivningen nara de yttre delarna av molnen.- Detta medfor att molnet
vaxer vertikalt, sa att molnen staplas uppat (se figur 19 (B), 20 och 21).
Denna vertikala tillvaxt far molnen att stracka sig upp mot kallare
regioner av atmosfaren, dar vattendroppar och hagel bildas och borjar
vaxa sig storre och storre. Nar dessa vattendroppar och hagelkorn blir for
tunga for att hallas uppe av uppdrivningen i molnen, borjar de att falla ner
fran skyn som regn, hagel, etc. 1
Figur 20: En cumulonimbus-
moln (tordenmoln). Efter att
molnet har staplats uppat,
kommer det regn ut ur den.
(Weather and Climate [Vader
och klimat], Bodin, s. 123)
Iskrystaller
24
Figur 21: En cumulonimbus-moln. (A Colour Guide to Clouds
[En fargguide till molnen], Scorer och Wexler, s. 23)
Gud har sagt i Koranen:
\ Har du inte klart for dig att det Allah som driver fram molnen
och far dem att flyta samman och skocka sig i bankar, till dess
regnet ses stromma ur deras mitt? Och Han later hela berg [av
moln], fyllda av hagel, sanka sig fran hojden, och [detta hagel]
drabbar de ene och skonar den andre, allt enligt Hans vilja; och
skenet fran Hans blixtar ar nara att forta dem deras syn.J?
(Koranen, 24:43)
Meteorologer har ganska nyligen fatt kannedom om dessa detaljer om molnens
uppbyggnad, struktur och funktion. De har anvant avancerad utrustning som
flygplan, satelliter, datamaskiner och vaderballonger for att studera vind och dess
riktning, for att mata luftfuktighet och dess variationer och for att fastsla nivaer och
variationer i atmosfartrycket. 4
Efter att forst ha namnt moln och regn, sager den foljande koranversen lite om
hagel och blixtar:
% Har du inte klart for dig att det Allah som driver fram molnen
och far dem att flyta samman och skocka sig i bankar, till dess
regnet ses stromma ur deras mitt? Och Han later hela berg [av
moln], fyllda av hagel, sanka sig fran hojden, och [detta hagel]
drabbar de ene och skonar den andre, allt enligt Hans vilja; och
skenet fran Hans blixtar ar nara att forta dem deras syn.$
(Koranen, 24:43)
Meteorologer har funnit att cumulonimbus - molnen som producerar hagel,
stracker sig upp till en hojd pa 25 000 - 30 000 fot (7,6 - 9,2 km) 1 , lik bergen, sa
25
som Koranen sager: "... Han sander ner mangder av sno (hagel) fran skyn" (se
figur21).
Denna vers kan vacka en fraga. Varfor star det i versen "Snons (haglens) sken"
i referens till hagel? Betyder detta att hagel ar huvudfaktorn i produceringen av
blixtar? Lat oss ta en titt pa vad boken Meteorologi Today [Meteorologi idag] sager
om detta. I boken bemarks det att ett moln laddas upp
(elektrifieras) nar hagel faller genom ett omrade i
molnet med underkylda droppar och iskristaller.
Flytande droppar som kolliderar med hagel, fryser
vid kontakt och utloser latent varme. Detta gor att
ytan pa hagelkornen blir varmare an de
omkringliggande iskristallerna. Ett viktigt fenomen
intraffar nar hagelkornen kommer i kontakt med en
iskristall: elektroner strommar fran det kallare
objektet mot det varmare objektet. Detta medfor att
hagelkornen blir negativt laddade. Samma effekt
intraffar nar underkylda droppar kommer i kontakt
med ett hagelkorn, och pyttesma splitter av positivt
laddat is bryts loss. Dessa lattare partiklar med
positiv laddning fors till den ovre delen av molnet med hjalp av uppdrivningen i
molnet. Haglet blir negativt laddat, och faller ned mot molnets botten, sa att den
nedre delen av molnet blir negativt laddat. Dessa negativa laddningar urladdas och
bildar en blixt. § Av detta konkluderar vi att hagel ar huvudfaktorn i blixtens
uppbyggnad.
Denna information om blixtar har ganska nyligen upptackts. Fram till 1600 efter
Kristus var Aristoteles' ideer om meteorologi dominerande. Han sa till exempel att
atmosfaren bestar av tva typer utdunstning: fuktig och torr utdunstning. Han sa
ocksa att aska ar ljudet fran kollisionen mellan den torra utdunstningen och de
narliggande molnen, och att blixten ar uppflamning och branning av den torra
utdunstningen med en tunn och svag flamma.- Detta ar nagra av de ideer om
meteorologi som var dominerande pa den tiden da Koranen uppenbarades, for
fjortonhundra ar sedan.
Fotnoter:
(1) Se The Atmosphere [Atmosfaren], Anthes m fl., s. 268-269, och Elements of Meteorology
[Element inom meteorologi], Miller och Thomson, s. 141.
(2) Uppstrommarna nara mitten ar starkare for att de skyddas fran de avkylande effekterna i
de yttre delarna av molnet.
26
(3) Se The Atmosphere [Atmosfaren], Anther mil., s. 269, och Elements of Meteorology
[Element inom meteorologi], Miller och Thompson, s. 141-142.
(4) Se Ee'jaz al-Qur'an al-Karim fee Wasf Anwa' al-Riyah, al-Sohob, al-Matar, Makky m fl.,
s. 55.
(5) Elements of Meteorology [Element inom meteorologi], Miller och Thompson, s. 141.
(6) Meteorology Today [Meteorologi idag], Ahrens, s. 437.
(7) The Works of Aristotle Translated into English: Meteorologica, Vol. 3 [Aristoteles arbete
oversatt till engelska: Meteorologi, vol. 3], Ross m fl., s. 369a - 369b.
H) Vetenskapsmans kommentarer om vetenskapliga
mirakel i den heliga Koranen
Vi skall titta pa nagra kommentarer som vetenskapsman 1 har gett om de
vetenskapliga mirakel i den heliga Koranen. Alia dessa kommentarer ar hamtade
fran en video med titeln This is the Truth [Detta ar Sanningen]. I denna video kan
du se och hora vetenskapsman ge foljande kommentarer. (Besok garna www.islm-
guide.com/truth for att bestalla en kopia av denna video, for att se videon eller for
art se videoklipp av kommentarerna.)
1) Dr. T. V. N. Persaud ar professor i anatomi, professor i pediatrik och barnhalsa
samt professor i obstetrik, gynekologi och fortplantningsvetenskap vid
Universitetet i Mannitoba i Winnipeg i Canada. Dar var nan ledare for
anatomiavdelningen i 16 ar. Han ar valkand inom sitt fangomrade. Han ar forfattare
eller redaktor av 22 textbocker, och han har publicerat mer an 181 vetenskapliga
artiklar. 1991 mottog han det mest beromda priset inom fangomradet anatomi i
Canada; "J.C.B. Grant Award", fran foreningen Canadian Association of
Anatomists [Den kanadensiska foreningen for anatomer]. Da han blev fragad om de
vetenskapliga mirakel i Koranen som han har studerat, sa han foljande:
"Det har blivit forklarat for mig att Mohammad var en helt vanlig man. Han
kunde varken lasa eller skriva. Han var analfabet. Vi pratar om tolvhundra [faktisk
fjortonhundra] ar sedan. Vi pratar om en analfabet som kommer med djupgaende
uttalanden och pastaenden som ar forbluffande riktiga angaende vetenskapens
natur. Jag kan personligen inte se hur detta skulle kunna vara en ren tillfallighet.
Till det foreligger det for manga sanningar och overensstammelser, och jag har som
Dr. Moore inga besvarligheter med att acceptera att det var en gudomlig inspiration
eller uppenbarelse som ledde honom till dessa pastaenden."
Professor Persaud har inkluderat nagra verser fran Koranen och uttalanden fran
profeten Mohammad lUf i nagra av hans bocker. Han har ocksa presenterat dessa
koranverser samt uttalanden av profeten Mohammad 3S pa manga konferenser.
27
2) Dr. Joe Leigh Simpson ar ledare och professor for avdelningen for obstetrik och
gynekologi, samt professor i molekylar- och humangenetik vid Baylor medicinska
fakultet i Houston i Texas (USA). Aven i Universitetet i Tennessee i Memphis
(USA). Han har ocksa varit ordforande i den amerikanska foreningen The American
Fertility Society [Den amerikanska fertilitetsforeningen]. Han har mottagit manga
priser, bland annat priset "The Association of Professors of Obstetrics and
Gynecology Public Recognition Award" ar 1992. Professor Simpson studerade
dessa tva foljande uttalanden av profeten Mohammad !§li:
{I var och en av er ar alia delar av er skapning samlade samman i er mors
livmoder inom fyrtio dagar...} 2
{Da fyrtiotva natter har passerat over fostret, sander Gud en angel, som
formar och skapar dess horsel, syn, hud, kott och ben...}-
Han studerade dessa uttalanden av profeten Mohammad ^ ingaende, och
markte att de forsta fyrtio dagarna utgor ett stadium som klart kan skiljas ut i
embryogenesen (danelsen av embryot). Han var speciellt imponerad over den
absoluta nyaktigheten i dessa uttalanden fran profeten Mohammad ^. Senare kom
han med foljande uttalande under en konferens:
"De tva hadith (uttalelser av profeten Mohammad ^) som har blivit omtalade,
ger oss en precis tidtabell for den embryologiska huvudutvecklingen for fyrtio
dagar. Poangen ar igen, och jag tror att det har blivit upprepade flera ganger av
andra foredragshallare denna morgon, att dessa hadither inte kunde ha blivit
inhamtade pa grundlag av den vetenskapliga kunskapen som var tillganglig i den
tidsepoken de blev nedskrivna... Det fortsatter, jag tror att det inte foreligger nagon
konflikt mellan genetik och religion. Jag tror att religionen faktisk kan vagleda
vetenskapen med att tillforge uppenbarelsen till nagra av de traditionella
vetenskapliga synsatt som existerar pastaenden om i Koranen, och som manga
arhundraden senare har visat sig vara korrekt. Detta stodjer lardomen om att
Koranen uppenbarligen ar fran Gud."
3) Dr. E. Marshall Johnson er professor emeritus i anatomi och utvecklingsbiologi
vid Thomas Jefferson-universitetet i Philadelphia i Pennsylvania (USA). Dar var
han professor i anatomi i 22 ar, ledare av anatomiavdelningen, och direktor vid
Daniel Baugh instituted Han var ocksa ordforande i The Theratology Society
[Teratologiforeningen]. Han har gett ut mer an 200 publikationer. Ar 1981 under
The Seventh Medical Conference [Den sjunde medicinska konferensen] i Dammam
i Saudi- Arabia, sa professor Johnson i presentationen av sin forskningsartikel:
"Sammanfattning: Koranen beskriver inte bara utvecklingen av den yttre formen,
men framhaver ocksa de inre utvecklingsstadier av embryots skapelse och
utveckling. Den beskriver huvudhandelser som senare har kants igen av den
moderna vetenskapen."
28
Han sa ocksa: Som vetenskapsman kan jag bara forhalla mig till det som jag
specifikt kan forsta. Jag kan forsta embryologi och utvecklingsbiologi. Jag kan
forsta orden som ar oversatta till mig fran Koranen. Som jag forklarade tidigare;
Om jag skulle forestalla mig att jag levde i den tidsepoken, val vetande om vad jag
visste i dag, sa ville jag inte kunna skildra det som beskrevs. Jag finner ingen
dokumentation som motbevisar konceptet om att denna personen, Mohammad,
maste ha skaffat information pa ett eller annat satt. Jag ser ingenting har som ar i
konflikt med konceptet om att gudomlig inblandning har varit involverad i det som
han har varit i stand till att fa nedskrivet." 1
4) Dr. William W. Hay ar en valkand havsforskare. Han ar professor i geologisk
vetenskap vid Universitetet i Colorado i Boulder i Colorado (USA). Han var
tidigare dekan vid "The Rosenstiel School of Marine and Atmospheric Science"
[Rosenstiel skolan for marin- och atmosfarisk vetenskap] vid Universitetet i Miami
i Florida (USA). Efter en diskussion med professor Hay angaende Koranens
benamnelser av nyupptackt fakta om haven, sa han:
"Jag tycker det ar otroligt intressant att denna typ av information finns i de
gamla skriften fran den heliga Koranen. Jag anar inte var sadan information kunde
komma fran, jag tycker att det ar mycket intressant att den finns dar, och att detta
arbetet fortsatter for att avtacka sadan information, och finna meningen med nagra
av avsnitten." Da han blev tillfragad om kalian till Koranen, svarade han: "Ma jag
da saga, jag tror att det maste vara det gudomliga vasendet."
5) Dr. Gerald C. Goeringer ar studieledare och forste associerande professor i
medicinsk embryologi vid avdelningen for cellbiologi vid det medicinska fakultet
pa Georgetown-universitetet i Washington DC (USA). Pa konferensen "The Eighth
Saudi Medical Conference" [Den attonde saudiska medicinska konferensen] i
Riyadh i Saudi-Arabia, uttalade professor Goeringer foljande i presentationen av
sin forskningsartikel:
"I nagra relativt fa ayah (koranverser) foreligger det en ganska omfattande
beskrivning av den manskliga utvecklingen fran tiden nar gameter (konsceller)
blandas samman genom organgenesen. Det existerar inte nagon tidigare likt precis
och komplett nedtecknelse av den manskliga utvecklingen, med klassificering,
terminologi och beskrivelse. I de fiesta tillfallen, om inte alia, forutdaterar denna
beskrivning med flera arhundraden den beskrivningen av de diverse stadier i
manniskans embryonalutveckling och fosterutveckling som namns i den
traditionella vetenskapliga litteraturen."
6) Dr. Yoshihide Kozai ar professor emeritus vid Universitetet i Tokyo i Hongo i
Tokyo (Japan), och han var direktor vid "National Astronomical Observatory"
[Nationella astronomiska observatorium] i Mitaka i Tokyo (Japan). Han har uttalat:
29
"Jag ar mycket imponerad over att finna sann astronomisk fakta i Koranen.
Moderna astronomer har studerat valdig sma delar av universum. Vi har
koncentrerat vart arbete och anstrangt oss for att forsta en mycket liten del. Nar vi
anvander teleskop, kan vi bara se sma delar av himmelen utan att tanka pa hela
universum. Med att lasa Koranen, och med att svara pa fragorna, sa tror jag att jag
kan finna min framtida metod for forskning av universum."
7) Professor Tejatat Tejasen ar ledare for anatomiska avdelningen vid Universitetet
i Chian Mai i Thailand. Han var tidigare dekan vid det medicinska fakultet vid
samma universitet. Under "The Eighth Saudi Medical Conference" [Den attonde
saudiska medicinska konferensen] i Riyadh i Saudi- Arabia, stod professor Tejasen
framme och berattade:
"I loppet av de tre sista aren har jag blivit intresserad av Koranen... Fran mina
studier och fran vad jag har lart pa denna konferens, tror jag att allt som ar
nedskrivet i Koranen for fjortonhundra ar sedan maste vara sanningen, och att detta
kan bevisas vetenskapligt. Eftersom profeten Mohammad varken kunde lasa eller
skriva, maste Mohammad ha varit en budbarare som vidarebefodrade denna
sanning - en sanning uppenbarad for han som en upplysning fran Skaparen. Denna
Skapare maste vare Gud. Darfor tror jag det ar tid for att saga La ilaha ilia Allah,
det finns ingen annan gudom forutom Allah (Gud), Mohammador rasoolo
Allah, och Mohammad ar Allahs (Guds) budbarare (profet). Till slut maste jag
gratulera till en konferens som har varit utmarkt och mycket vallyckat arrangerat...
Jag har inte bara uppnatt att fa nya vetenskapliga och religiosa synpunkter, men jag
har ocksa fatt anledningen till att mota manga kanda vetenskapsman, och jag har
fatt manga nya vanner bland deltagarna. Det mest vardefulla av allt jag har uppnatt
med att komma hit, ar La ilaha ilia Allah, Mohammador rasoolo Allah, och att jag
har blivit muslim."
Efter alia dessa exempel om de vetenskapliga mirakel i den heliga Koranen,
samt kommentarer fran flera vetenskapsman, lat oss stalla oss sjalva foljande
fragor:
■ Kan det vara en tillfallighet att all den vetenskapliga informationen som
nyligen upptackts pa olika fait, namndes i Koranen som uppenbarades for
fjortonhundra ar sedan?
■ Ar det mojligt att Koranen kan ha forfattats av Mohammad iH eller av
nagon annan manniska?
Det endaste mojliga svaret ar att Koranen maste vara de ordratta ord fran Gud,
uppenbarade av Han.
30
Fotnoter:
(1) Notera: Stallningstiteln till alia vetenskapsman som namns pa denna Internetsida och i
boken, uppdaterades senast 1997.
(2) Berattad i Sahih Muslim, #2643 och Sahih Al-Bukhari, #3208. Lagg marke till att texten
som star i den speciella parentesen {...} i denna bok, ar en oversattning av vad profeten
Mohammad ^8 sade. Lagg ocksa marke till att symbolen # som anvands i fotnoter
indikerar numret pa en hadith. En hadith ar en palitlig formedlad berattelse fran profeten
Mohammads ^^ foljeslagare om vad han sade, gjorde eller godkande.
(3) Berattad i Sahih Muslim, #2645.
(4) Profeten Mohammad ^^ var analfabet. Han kunde verken lasa eller skriva, men han
dikterade Koranen till sina foljeslagare och befall de nagon av dem att skriva ner den.
(2) Den stora utmaningen till att producera ett kapitel lik
kapitlen i den heliga Koranen
Gud har sagt i Koranen:
X och om ni tvivlar pa nagot av det som Vi steg for steg har
uppenbarat for Var tjanare, kom da fram med en sura som kan
jamforas med detta och kalla pa era vittnen - andra an Gud - om ni
talar sanning. Om ni inte gor detta - och ni kommer inte att gora
det - frukta da elden, vars bransle ar manniskor och stenar och som
halls i beredskap att ta emot dem som fornekar sanningen.
[Muhammad!] Ge dem som tror och lever rattskaffens det glada
budskapet att lustgardar, vattnade av backar, vantar dem; var gang
de forses med frukt darifran skall de saga: Detta ar vad vi forsags
med i forna dagar - de kommer namligen att fa sadant som
paminner om det [forgangna]. Och [deras] hustrur skall vara med
dem i dessa [lustgardar], renade fran [all jordiska] orenlighet, och
dar skall de forbli till evig tid. ... ^ (Koranen, 2:23-25)
Anda sedan Koranen uppenbarades for fjortonhundra ar sedan, har ingen klarat
av att skriva ett enda kapitel lik kapitlen i Koranen, i dess skonhet, valtal, prakt,
vise lagstiftning, sanna information, sanna profetia och andra perfekta egenskaper.
Dessutom att det kortaste kapitlet i Koranen (kapitel 108) bara bestar av tio ord,
men likval har ingen annu klarat av att mota denna utmaning, varken da eller nu. 1
Nagra av de icketroende araber som var fiender till Mohammad tm, antog denna
utmaning for att bevisa att Mohammad islS inte var en sann profet, men de
31
misslyckades.- De misslyckades trots att Koranen uppenbarades pa deras eget
sprak och dialekt, och trots att araberna pa Mohammads a§ tid var ett mycket
valtalande folk, som komponerade vacker och utmarkt poesi, fortfarande last och
vardesatt an idag.
Det kortaste kapitlet i den heliga Koranen (kapitel 108) bestar av bara tio
ord, men likval har ingen klart av att mote utmaningen om att producera
ett kapitel lik kapitlen i den heliga Koranen
Fotnoter:
(1) Se Al-Borhan fee Oloom Al-Qur'an, Al-Zarkashy, vol. 2, s. 224.
(2) Se Al-Borhan fee Oloom Al-Qur'an, Al-Zarkashy, vol. 2, s. 226.
(3) Bibliska profetior om ankomsten av Mohammad
islams profet
De bibliska profetior om profeten Mohammads
sanningen i islam for manniskor som tror pa bibeln.
§ ankomst ar ett bevis for
I femte moseboken kap. 18, angav Moses att Gud talade om for honom:
"Jag s k all bringa dem en profet som ar f ran era
broder. Jag skall lagga mina ord i hans mun, och
han skall beratta for dem allt jag befaller han. Den
som inte hor pa de ord som han talar i mitt namn,
han skall jag krava till rakenskap." (Femte mose-
bok, 18:18-19). L
Fran dessa verser kan vi dra slutsatsen att profeten i denna profetian maste ha de
foljande tre karaktarsegenskaper:
1) Han skall vara som Moses.
32
2) Han skall komma fran broderna till israeliter, dvs. fran israeliterna.
3) Gud skall lagga Sina ord i munnen pa denna profet, och han skall tillkannage
vad Gud befaller honom.
Lat oss se lite narmare pa dessa tre karaktarsegenskaper:
1) En profet lik Moses
Det har knappt funnits tva profeter som var sa lika som Moses och Mohammad
iHl. Bagge gavs ett omfattande lag och formaningar om levesatt. Bagge hade
sammanstotning med sina fiender, och segrade pa mirakulosa satt. Bagge var
accepterade som profeter och statsman. Bagge emigrerade pa grund av
sammansvarjningar om att morda dem. Analogier (jamforelser) mellan Moses och
Jesus forbiser inte bara de likheter som ar namnda ovan, men de forbiser ocksa
andra viktiga likheter. Dessa inkluderar likheten mellan Moses och Mohammad ^
angaende naturlig fodsel, familjeliv och dod, som skiljer sig fran Jesus pa alia dessa
punkter. Dessutom ansag Jesus anhangare honom vara Guds son, och inte bara en
profet fran Gud, som Moses och Mohammad HHf var - och som muslimer tror att
ocksa Jesus var. Denna profetian hanvisar darfor till Mohammad ^ och inte till
Jesus, eftersom Mohammad sUl ar mer lik Moses an vad Jesus ar.
Vidare star det i Johannes' evangeliet att judarna vantade pa fullbordan av tre
sarskilda profetior: 1) Kristi ankomst, 2) Elias' ankomst, 3) Profetens ankomst.
Detta kommer tydligt fram i de tre fragor som stalldes till Johannes doparen: "Och
detta ar Johannes' vittnesbord, da judarna i Jerusalem sande praster och
leviter for att fraga han: 'Vem ar du?' Han nekade inte att prata, men
bekande fritt: 'Jag ar inte Kristus.' De fragade han: 'Sa vem ar du? Ar du
Elias?' Han sa: 'Det ar jag inte.' 'Ar du Profeten?' 'Nej.', svarade han."
(Johannes' evangelium, 1:19-21). Om vi tittar i en bibel med korsreferenser,
finner vi marginella kommentarer dar ordet "profeten" forekommer i Johannes'
evangeliet, 1:21, att dessa ord refererar till profetian i Femte moseboken, 18:15 och
18:18.- Fran detta kan vi dra slutsatsen att Jesus Kristus inte ar profeten som namns
i Femte moseboken, 18:18.
2) Fran israeliters broder
Abraham hade tva soner, Ismael och Isak (Forsta moseboken). Ismael blev farfader
till den arabiska nationen, och Isak blev farfader till den judiska nationen. Profeten
som det pratas om, skulle inte komma fran judarna, utan fran en av deras sjalva
broder, dvs. fran israeliterna. Mohammad ^, en avkomling av Ismael, ar
sannerligen denna profet.
Aven profeten Jesaja (Jesaja, 42:1-13) pratar om Guds tjanare, Hans "utvalde"
och "budbarare" skall fora fram en lag. "Han skall varken bli utmattad eller
33
motfalld for han har etablerat rattfardighet pa jorden. Oar skall satta sitt
hopp till hans lag." (Jesaja, 42:4). Vers 11 binder den kommande budbararen med
efterkomman av Kedar. Och vem ar Kedar? Enigt Forsta moseboken, 25:13, var
Kedar den andra sonen till Ismael, forfader till profeten Mohammad sH.
3) Gud skall lagga Sina ord i munnen pa denna profet
Guds ord (den heliga Koranen) blev sannerligen lagd i munnen pa Mohammad
^. Gud sande angeln Gabriel for att lara Mohammad ^ de exakta orden fran Gud
(den heliga Koranen). Han bad om att Mohammad ^ skulle diktera dessa ord
vidare till folket sa som han horde dem. Dessa ord ar darfor inte hans egna. De kom
inte fran hans ejma tankar, utan blev lagda i hans mun av angeln Gabriel. Under
Mohammads ^ livstid och under hans tillsyn, blev dessa ord larda utantill och
nedskrivna av hans foljeslagare.
I Femte moseboken namns ocksa att denna profet skall formedla Guds ord i Guds
namn. Da vi tittar i den heliga Koranen, finner vi att alia kapitel, undantaget kapitel
9, borjar med orden: " I Guds, den Barmhartiges, den Naderikes namn"
En annan indikation (forutom profetian i Femte moseboken), ar att profeten
Jesaja knyter budbararen som ar bunden med Kedar, till en ny sang (en skrift pa ett
nytt sprak) som skall sjungas for Herren (Jesaja, 42:10-11). Detta namns klarare i
Jesajas profetia: "...och pa ett annat sprak skall han prata till detta folk"
(Jesaja, 28:11 KJV). Ett annat relaterad poang ar att Koranen blev uppenbarad del
for del over en period pa tjugotre ar. Det ar intressant att jamfora detta med
Profeten Jesaja, 28, som pratar om det samma: " Bud pa bud (kommer han
med), , regel pa regel, , lite har, lite dar." (Jesaja, 28:10).
Lagg marke till vad Gud har sagt i profetian fran Femte moseboken, kapitel 18:
"Den som inte hor pa de ord som han talar i mitt namn, han skall jag krava
till rakenskap." (Femte moseboken, 18:19). Detta betyder att de som tror pa
bibeln maste tro pa vad denna profet sager, och den profet som Han pratar om, ar
profeten Mohammad ^.
Fotnoter:
(1) Bibelverserna i denna bok ar hamtade fran The NTV Study Bible, New International
Version [Studiebibel, NIV, ny internationell utgava], undantaget verser som ar markerade
med KJV som betyder King James Version.
(2) Se kommentaren i marginalen i The NTV Study Bible, New International Version
[Studiebibel, NIV, ny internationell utgava], vers 1:21, s. 1594.
34
(4) Verser i Koranen som har forutspatt framtida
handelser som senare intraffade
Ett exempel pa handelser som ar forutspadda i Koranen, och som senare har
hant, ar romarnas seger over perserna inom tre till nio ar efter att romarna
blev besegrade av perserna. Gud har sagt i Koranen:
Romarna kommer sakerligen att besegras. I det narmaste landet. Efter sin
forlust, kommer de att resa sig igen och vinna. Inom atskilliga ar. Sadant ar
GUDs beslut, bade i den forsta profetian, och den andra. Pa den dagen, ska de
troende fro j das.
(Har skiljer sig oversattningarna, den nedre ar direkt oversatt fran norska for att
man ska forsta inneborden.)
BYSANTINERNA ar slagna; - [de har besegrats] i ett narbelaget land,
men efter detta nederlag skall de ater segra - inom nagra fa ar.
Avgorandet ligger hos Allah - sa har det [alltid] varit och sa skall det
forbli. y (Koranen, 30:2-4)
Lat oss se vad historien sager om dessa krig. Boken History of the Byzantine
State [Den bysantinska statens historia] sager att den romerska armen led en stor
forlust vid Antiokia ar 613, och som foljd till detta stormade perserna snabbt fram
pa alia fronter. 1 Pa den tiden var det svart att forestalla sig att romarna skulle segra
over perserna, men Koranen forutsag att romarna skulle segra i loppet av tre till nio
ar. Ar 622, nio ar efter att romarna blev besegrade, mottes de tva styrkorna
(romarna och perserna) pa armenisk jord. Resultatet blev en avgorande seger till
romarna over perserna, for forsta gangen sedan romarnas nederlag ar 613. 1
Profetian var forverkligad, precis sa som Gud har sagt i Koranen.
Det finns ocksa manga andra verser i Koranen, samt uttalelser fran Mohammad
^, som namner framtida handelser som senare har hant.
Fotnoter:
(1) History of the Byzantine State [Den bysantinska statens historia], Ostrogorsky, s. 95.
(2) History of the Byzantine State [Den bysantinska statens historia], Ostrogorsky, s. 100-101
och History of Persia [Persiens historia], Sykes, vol. 1, s. 483-484. Se ocksa The New
Encyclopaedia Britannica, Micropaedia vol. 4, s. 1036.
35
(5) Mirakel utforda av profeten Mohammad M
Manga mirakel blev utforda av profeten Mohammad ^ med Guds tillatelse.
Manga manniskor var vittne till dessa mirakel. Till exempel:
■ Nar de icke troende i Mecka fragade profeten Mohammad ^om han
kunde visa dem ett mirakel, sa visade han dem splittingen av manen. 1
■ Ett annat mirakel var da vattnet rann fran Mohammads ill fingrar. Hans
foljeslagare blev en gang torstiga och de hade inte nog med vatten, bortsett
fran lite vatten i en behallare. De kom till han och berattade att de inte
hade vatten till att tvaga sig for bonen, och att de inte heller hade nagot
drickvatten bortsett fran det som var i behallaren. Mohammad ^ lade da
sin hand i behallaren, och vattnet borjade stromma ut mellan hans fingrar.
Sa drack de och tvagade seg for bonen. De var femtonhundra foljeslagare.-
Dessutom utfordes manga andra mirakel av honom eller hande med han.
Fotnoter:
(1) Berattad i Sahih Al-Bukhari, #3637 och Sahih Muslim, #2802.
(2) Berattad i Sahih Al-Bukhari, #3576 och Sahih Muslim, #1856.
(6) Mohammads St enkla levnadssatt
Om vi jamfor Mohammads ^ liv fore och efter det att han blev profet, kan vi
konkludera att det inte finns nagon grund till att tro att Mohammad ^ var en falsk
profet som pastod att han var profet for att uppna materiella fordelar, storhet, ara
eller makt.
Fore hans mission som profet hade Mohammad ^ inga ekonomiska bekymmer.
Som en lyckad och beryktad handelsman hade Mohammad ^en tillfredsstallande
och komfortabel intakt. Han borjade sin mission som profet, och pa grund av detta,
fick han det materiellt sett mycket varre. For att klargora detta, lat oss ga igenom
foljande uttalelser om hans liv:
■ Aisha, Mohammads ^ fru, sade: "O min brorson, vi kunde se tre nymanar i
loppet av tva manader utan att tanda en eld (for att koka mat) i Profetens ^
hus." Hennes brorson fragade: "O faster, hur livnar du dig?" Hon sa: "De tva
svarta ting, dadlar och vatten, men Profeten ^ hade nagra Ansar grannar
som hade kamel honor som gav mjolk, och de brukade ge lite mjolk till
Profeten ^S." L
36
■ Sahl Ibn Saad, en av Mohammads iH foljeslagare, sade: "Guds Profet iH
sag inte brod lagad pa finmalt mjol fran den dag Gud sande han (som profet)
till den dag han dog." 2
■ Aisha, Mohammads '$$ fru, sade: "Madrassen som Profeten ^$ sov pa var
gjord av lader fyllt med fiber fran daddelpalmtrad." 1
■ Amar Ibn Al-Hareth, en av Mohammads ^ foljeslagare, berattade att da
Profeten ^ dog efterlamnade han verken pengar eller nagon annat bortsett
fran sin vita kamel, sitt vapen och en bit land som han efterlamnade till
valgorenhet. 1
Mohammad ^ levde detta harda liv helt fram till sin dod, aven om den
muslimska statskassan var till hans forfogande. Storre delen av den arabiska halvon
var muslimskt for hans dod, och arton ar efter hans mission segrade muslimerna.
Ar det mojligt att Mohammad ^ kunde ha pastatt att han var profet for att
uppna status, storhet, och makt? Onskan om att uppna status och makt ar vanligtvis
bundet med god mat, dyra klader, praktfulla palats, fargstarka vakter och
odiskutabel auktoritet. Passar nagon av dessa beskrivelser in pa Mohammad ^?
Ett par glimt fran hans liv, som kan ge ett svar pa denna fraga foljer.
Trots hans ansvar som profet, larare, statsman och domare, sa brukade
Mohammad ^ mjolka sin egen get,- han lappade sina egna klader, reparerade sina
skor,- hjalpte till med hushallsarbetet, 1 och han besokte de fattiga nar de var sjuka.-
Han hjalpte ocksa sina foljeslagare att bara sand da de gravde en skyttegrav.- Hans
liv var ett hapnadsvackande exempel pa enkelhet och odmjukhet.
Mohammads ^ anhangare alskade honom, respekterade honom och hade en
beundransvard tillit till han. Likval fortsatte han att betona at lovprisning skulle
riktas till Gud, och inte mot han personligen. Anas, en av Mohammads ^
foljeslagare, sa at det inte fanns nagon annan person som de alskade hogre an
Mohammad ^. Likval reste de sig inte upp for honom nar han kom till dem,
eftersom han misstyckte att de skulle resa sig for honom,— som manniskor oftast
gjorde for sina stora ledare.
Langt innan det fanns en tanke pa framgang for islam, och i borjan av den langa
och smartsamma epoken med tortyr, lidande och forfoljelse av Mohammad ^ och
hans anhangare, sa mottog han ett intressant erbjudande. Otba, ett sandebud fran de
hedniska ledare, kom till han och sa: "...Om du vill ha pengar, sa skall vi samla
nog med pengar till dig sa att du blir den rikaste bland oss. Om du vill ha makt, sa
skal vi ta dig som var ledare och aldrig ta ett beslut utan din godkannande. Om du
vill ha ett kungarike, sa skall vi krona dig till kung over oss..." Det stalldes ett krav
som gengald fran Mohammad ^: han maste sluta kalla folket till islam och han
maste sluta att tillbe bara en Gud, utan partner. Skulle inte ett sadant erbjudande
vara frestande for en som sokte varldsliga privilegier? Var Mohammad ^ tveksam
37
da han fick detta erbjudande? Tackade han nej for att kunna forhandla fram ett enda
battre erbjudande? Han kom med foljande svar: {I Guds, den Barmhartiges, den
Naderikes namn}. Sa reciterade han for Otba flera verser ur Koranen, 41:l-38. u
Har foljer ett utdrag fran dessa verser:
[DETTA AR] uppenbarat av den Naderike, den Barmhartige - en
Skrift vars budskap ar avfattat i en fast och klar forkunnelse pa
arabiskt sprak till nytta for de insiktsfulla - med varsel om hopp och
gladje - och med ord till varning. P (Koranen, 41:2-4)
Vid en annan tidpunkt, och som respons pa hans farbrors vadjan om att sluta
kalla till islam, svarade Mohammad iHi bade bestamt och uppriktig: {Jag svar vid
Guds namn, min farbror, att om de sa placerar solen i min hogra hand och
manen i min vanstra hand till gengald for att jag skall ge upp denna uppdrag
(att kalla folket till islam), sa skall jag aldrig upphora forran antingen Gud ger
seger till detta eller jag omkommer medan jag forsvarar detta.}—
Mohammad -3M och den lilla gruppen med anhangare blev inte bara utsatta for
forfoljelse i tretton ar, utan de icke troende forsokte aven morda Mohammad iH
flera ganger. Vid ett tillfalle forsokte de morda honom genom att slappa ett stort
stenblock, som knappt kunde lyftas, mot hans huvud.— En annan gang forsokte de
att forgifta hans mat.- Vad kan rattfardiga ett sadant liv med lidelse och
uppoffring, aven efter att han segrade over sina fiender? Hur forklarar vi enkelheten
och adelheten som han demonstrerade i sina mest stralande ogonblick, da han
insisterade pa att framgang kan uppnas med Guds hjalp, och inte med hjalp av ens
egen formaga. Ar detta karakteristiskt for en makthungrig eller egoistisk man?
Fotnoter:
(1) Berattad i Sahih Muslim, #2972 och Sahih Al-Bukhari, #2567.
(2) Berattad i Sahih Al-Bukhari, #5413 och Al-Tirmizi, #2364.
(3) Berattad i Sahih Muslim, #2082 och Sahih Al-Bukhari, #6456.
(4) Berattad i Sahih Al-Bukhari, #2739 och Mosnad Ahmad, #17990.
(5) Berattad i Mosnad Ahmad, #25662.
(6) Berattad i Sahih Al-Bukhari, #676 och Mosnad Ahmad, #25517.
(7) Berattad i Sahih Al-Bukhari, #676 och Mosnad Ahmad, #23706.
(8) Berattad i Mowatta Malek, #531.
(9) Berattad i Sahih Al-Bukhari, #3034 och Sahih Muslim, #1803 och Mosnad Ahmad,
#18017.
(10) Berattad i Mosnad Ahmad, #12117 och Al-Tirmizi, #2754.
38
(11) Al-Serah Al-Nabaweyyah, Ibn Hesham, vol. 1, s. 293-294.
(12) Al-Serah Al-Nabaweyyah, Ibn Hesham, vol. 1, s. 265-266.
(13) Al-Serah Al-Nabaweyyah, Ibn Hesham, vol.1, s. 298-299.
(14) Berattad i Al-Daremey, #68 och Abu-Dawood, #4510.
(7) Den fenomenala tillvaxten i Islam
I slutet pa detta kapitel kan det vara passande att framhava en viktig indikation pa
sanningen i Islam. Det ar valkant att islam bade i USA och i resten av varlden, ar
den religion som okar snabbast. Det foTjande ar nagra observationer pa detta
fenomen:
■"Islam ar den religion som vaxer snabbast i Amerika, en vagvisare och
stottepelare av stadga for manga av vart folk..." (Hillary Rodham Clinton,
Los Angeles Times). 1
■"Muslimer ar den grupp som vaxer snabbast i hela varlden..." (The
Population Reference Bureau, USA Today). 2
■ "...Islam ar den religion som vaxer snabbast i hela landet." (Geraldine Baum,
religion skribent i Newsday). 1
■ "Islam, religionen som okar mest i USA..." (Ari L. Goldman, New York
Times).-
Detta fenomenet indikerar att Islam sannerligen ar en religion fran Gud. Det ar
orimligt att tro att sa manga amerikaner och andra manniskor fran olika lander, har
konverterat till Islam utan ordentliga skal och djup beskadande fore de bestamde
sig att Islam ar sanningen. Dessa konvertiter kommer fran olika lander, klasser,
befolkningsgrupper, och bakgrund. De bestar av bl.a. vetenskapsman, professorer,
filosofer, journalister, politiker, skadespelare och idrottsutovare. (For att lasa
berattelser fran nagra av de som har konverterat till Islam, besok www.islam-
giude.eom/more/#New-Muslim-Stpries. Denna hemsida ar pa engelska.)
Huvudpunkterna som namns i detta kapitel, utgor bara nagra av bevismaterialen
som stottar tron pa att Koranen ar de ordratta orden fran Gud, att Mohammad ^
var en sann profet sand av Gud och att Islam sannerligen ar en religion fran Gud.
Fotnoter:
(1) Larry B. Stammer, Times Religion Writer [Religionsskribent i Times], "First Lady Breaks
Ground With Muslims" [Farsta damen bryter isen med muslimer], Los Angeles Times,
Home Edition, Metro Section, Part B, 31. maj 1996, s. 3.
(2) Timothy Kenny, "Elsewhere in the world" [Nagon annanstans i varlden], USA Today,
Final Edition, Nyhetssektionen, 17. februari 1989, s. 4A.
39
(3) Geraldine Baum, "For Love of Allah" [For karleken till Allah], Newsday, Nassau och
Suffolk Edition, del 2, 7. mars 1989, s. 4.
(4) Ari L. Goldman, "Mainstream Islam Rapidly Embraced By Black Americans" [Svarta
amerikaner strommar till traditionell Islam], New York Times, Late City Final Edition, 21.
februari 1989, s. 1.
40
Kapitel 2
Nagra fordelar med Islam
Islam ger manga fordelar for bade enstaka individer och for samfund. Detta
kapitel talar om nagra fordelar man uppnar genom Islam for den enstaka individen.
(1) Dorr en till det eviga paradiset
Gud har sagt i Koranen:
\ [Muhammad] Ge dem som tror och lever rattskaffens det glada
budskapet att lustgardar, vattnade av backar, vantar dem; var gang de
forses med frukt darifran skall de saga: Detta ar vad vi forsags med i
forna dagar - de kommer namligen att fa sadant som paminner om det
[forgangna]. Och [deras], renade fran [all jordisk] orenlighet, och dars
kail de forbli till evig tid. ^ (Koranen, 2:25)
Gud har ocksa sagt:
"^Tavla [darfor] om [att vinna] er Herres forlatelse och ett paradis,
lika vidstrackt som himlarna och jorden, vilket ar berett att ta emot
dem som tror pa Allah och Hans Sandebud. I Sin godhet later Gud Sin
nad [floda] over den Han vill - Guds nad ar en outsinlig kalla. .F
(Koranen, 57:21)
Profeten Mohammad iH har sagt till oss att den person med lagst rang i
paradiset, skall ha tio ganger mer an denna varldens gavor. 1 Och han eller hon skall
fa vad han eller hon an begar och tio ganger mer.- Profeten Mohammad sll har
sagt: {Ett omrade i Paradiset motsvarande storleken pa en fot, skall vara
battre an hela varlden och allt som finns pa den.} 1 Han sade ocksa: {I Paradiset
finns ting som inga ogon har sett, som inga oron har hort och som ingen
mansklig sinne har tankt pa.} 1 Han sade ocksa: {Den mest olyckliga mannen i
hela varlden bland de som ar menade for Paradiset, skall fa uppleva Paradiset
ett ogonblick. Sedan skall han bli fragad: "Son av Adam, har du nagon gang
varit utsatt for lidelser? Har du nagon gang upplevt motgang?" Och han skall
svara: "Nej, vid Gud, O Herre! Jag har aldrig varit utsatt for lidelser, och jag
har aldrig upplevt nagon motgang."}^
Om du kommer in i paradiset, skall du leva ett mycket lycklig liv utan
sjukdomar, smarta, tristhet eller dod. Gud skall vara nojd med dig, och du skall leva
dar for evigt. Gud har sagt i Koranen:
41
Men de som tror och lever ett rattskaffens liv skall foras till
lustgardar, vattnade av backar, dar de skall forbli till evig tid. Och dar
skall [deras] hustrur vara hos dem, renade fran [all jordisk] orenlighet
och Vi skall lata dem smaka den fullaste lycka.^ ( Koranen, 4:57)
Fotnoter:
(1) Berattad i Sahih Muslim, #186 och Sahih Al-Bukhari, #6571.
(2) Berattad i Sahih Muslim #188 och Mosnad Ahmad, #10832.
(3) Berattad i Sahih Al-Bukhari, #6568 och Mosnad Ahmad, #13368.
(4) Berattad i Sahih Muslim, #2825 och Mosnad Ahmad, # 8609.
(5) Berattad i Sahih Muslim, #2807 och Mosnad Ahmad, #12699.
(2) Raddning fran helvetes elden
Gud har sagt i Koranen:
X De som fornekar sanningen och dor som fornekare skall inte fa kopa
sig fria, om de an erbjod allt guld i varlden. Ett svart lidande vantar
dem och de skall inte finna nagon hjalpare. * (Koranen, 3:91)
Detta liv ar var endaste chans till att vinna paradiset och undkomma helvetes
elden. Om man dor i vantro, sa far man ingen ny chans till att komma tillbaka till
denna varlden for att tro. Som Gud har sagt i Koranen om vad som kommer att
handa med de icketroende pa domedagen:
% Om du kunde se dem nar de stalls upp infor Elden och hora dem
ropa: Om vi anda fick atervanda [till livet]! Da skulle vi inte avvisa var
Herres budskap som logn och vi skulle bli sanna troende! .F (Koranen,
6:27)
Men ingen skall fa en andra chans.
Profeten Mohammad ^ sade: {Den lyckligaste mannen i varlden bland de
som ar domda till Elden (Helvete) pa Domedagen, skall fa uppleva Elden ett
ogonblick. Sa skall han bli fragad: "Son av Adam, har du nagon gang upplevt
nagot bra? Har du nagon gang varit valsignad?" Da skall han svara: "Nej, vid
Gud, O Herre!} 1
42
Fotnoter:
(1) Aterberattad i Sahih Muslim, #2807 och Mosnad Ahmad, #12699.
(3) Sann lycka och inre fred
Sann lycka och fred kan man finna med att
underkasta sig befallning fran Skaparen och
Uppratthallaren av denna varld. Gud har sagt i
Koranen:
e som tror och vars hjartanblir stillanar
Guds namn namns - ar det inte sa att da
Guds namn namns blir manniskohjartat
still? y (Koranen, 13:28)
Daremot skall den som vander sig bort fran
Koranen leva ett liv i motgang i denna varld.
Gud har sagt:
."Men den som vander ryggen at Mig [och
Mina budskap] skall fa ett elandigt liv och pa Uppstandelsens dag skall
Vi lata honom stiga fram blind"# (Koranen, 20:124)
Detta kan mojligen forklara varfor nagra manniskor begar sjalvmord aven nar de
njuter av den materiella komforten som kan kopas for pengar. Se till exempel pa
Cat Stevens (nu Yusuf Islam), en tidigare beromd popstjarna som kunde tjana mer
an 150.000 dollar pa en kvall. Efter att han konverterade till islam, fann han sann
lycka och fred, nagot han inte hade funnit i materialistisk framgang.-
Fotnoter:
(1) Dvs. en som varken tror pa Koranen eller foljer dens befallning.
(2) Den nuvarande postadressen till Cat Stevens (Yusuf Islam), i fall du vill fraga han om
hans kanslor efter att han konverterade till islam, ar: 2 Digs well Street, London N7 8JX,
United Kingdom.
43
(4) Forlatelse for alia tidigare synder
Nar nagon konverterar till islam, skall Gud forlata alia ens tidigare synder och
onda garningar. En man med namnet Amar kom till profeten Mohammad ^
och sade: "Ge mig din hogra hand sa jag kan ge dig mitt trosbekannelse."
Profeten sHi strackte ut sin hogra hand. Amar drog tillbaka sin hand. Profeten
&EH sade: {Vad har skett med dig, Amar?} Han svarade: "Jag avser att be om
en betingelse." Profeten tm fragade: {Vilken betingelse har du tankt att be
om?} Amar sade: "Att Gud forlater mina synder." Profeten 3s sade: {Visste
du inte att nar man konverterar till islam, sa raderas alle tidigare synder.} 1
Efter att en person har konverterat till islam, skall personen fa beloning for sina
goda och daliga garningar i samsvar med de foljande uttalelser fran profeten
Mohammad "$!$: {Din Herre, som ar valsignad och upphojd, ar den mest
barmhartige. Om nagon har till avsikt att gora en god gaming, men inte gor
det, sa skall en god gaming bli nedskriven for denna person. Och om han gor
det, sa skall (en beloning pa) tio till sju hundra ganger eller mer bli nedskrivet
for han. Och om nagon har till avsikt att gora en dalig gaming, men inte gor
det, sa skall en god gaming bli nedskriven for denna person. Och om han gor
det, sa skall en dalig gaming bli nedskriven mot han, eller sa raderar Gud
bort den.}-
Fotnoter:
(1) Aterberattad i Sahih Muslim, #121 och Mosnad Ahmad, #17357.
(2) Aterberattad i Mosnad Ahmad, #2515 och Sahih Muslim, #131.
44
Kapitel 3
Generell information
Om islam
Vad ar islam?
Islam ar en religion som gar ut pa att acceptera och lyda Guds lara, som Han har
uppenbarat till Sin sista profet, Mohammad 3§S.
Grundlaggande om tron i islam
1) Tron pa Gud
Muslimer tror pa en unik och ojamforlig Gud. Han har ingen son och heller
ingen partner, och ingen forutom Han ensam, har ratt till att bli tillbedd. Han ar
den sanne Guden, och all annan gudomlighet ar falsk. Han har de mest
praktfulla namn och de mest enastaende, perfekta egenskaper. Ingen delar Hans
gudomlighet eller Hans egenskaper. I Koranen beskriver Gud Sig sjalv:
1SAG: Han ar Gud - 'En, 2. Gud, den Evige, den av skapelsen Oberoende, av
vilken alia beror. 3. Han har inte avlat och inte blivit avlad, 4. och ingen finns som
kan liknas vid Honom."$ (Koranen, 112:1-4)
Ingen har ratt till att bli akallad, bonfallas,
tillbedd, eller visad nagon form av dyrkan,
bortsett fran Gud enbart.
Enbart Gud ar den Allsmaktige, Skaparen, den
Suverane och Uppratthallaren av allt som finns i
hela universum. Han styr allt. Han ar inte
beroende av nagon av Sina skapelser, men alia
Hans skapelser ar fullstandigt beroende av Han. Kapitel 112 fran Koranen skrivet
Han ar Den som hor allt, Den som ser allt och med arabisk kalligrafi.
Den som vet allt. Pa en perfekt satt omfattar
Hans kunskap allt som ar, bade det synliga och det dolda, det offentiiga och det
privata. Han vet vad som har hant, vad som skall ske och hurdant det skall ske.
Ingen handelse sker i varlden utan Hans vilja. Vad Han an vill, blir det, och vad
Han an inte vill, blir det inte, och det skall aldrig bli. Hans vilja overstiger alia
skapelsers vilja. Han har makt over allt, och Han kan gora allt. Han ar den mest
45
Naderike, den mest Barmhartige och den mest Givmilde. I ett uttalande fran
profeten Mohammad slf, far vi veta att Gud ar mer barmhartig mot Sina skapelser
an en mor ar mot sitt barn. 1 Gud ar avlagsen fran orattvisor och tyranni. Han ar
Allvetande i alia Sina handlingar och bestammelser.
Om nagon onskar nagon fran Gud, kan han eller hon fraga Gud direkt utan att
behova be nagon annan att fraga Gud at en.
Gud ar inte Jesus, och Jesus ar inte Gud. 1 Till och med Jesus sjalv fornekar att
han ar Gud. Gud har sagt i Koranen:
f De som sager: "Gud ar Kristus, Marias son" fornekar sanningen;
Kristus sade [sjalv]: Israeliter! Dyrka Gud, min Herre och er Herre.
Gud utestanger den fran paradiset som satter medhjalpare vid Guds
sida och Elden skall bli hans sista hemvist. For [dessa] syndare finns
ingen hjalpare. F (Koranen, 5:72)
Gud ar inte en treenighet. Gud har sagt i Koranen:
X De som sager: "GUD ar den tredje av ett tretal" fornekar sanningen
- ingen annan gud finns an Gud, den Ende. Och om de inte upphor
med sina pastaende, kommer de bland dem som yttrar dessa hadelser
forvisso att drabbas av ett plagsamt straff. Varfor angrar de sig inte
och ber om Hans forlatelse? Gud ar standigt forlatande, barmhartig.^
(Koranen, 5:73-75)
Islam avvisar att Gud vilade pa den sjunde dagen av skapelsen, att Han kampade
med en av Sina anglar, att Han ar en avundsjuk deltagare i ett komplott mot
manskligheten, och att Han ar forkroppsligad i en mansklig varelse. Islam avvisar
aven att Gud kan kannetecknas ved nagon som heist mansklig form. Allt detta
anses vara blasfemisk. Gud ar den Upphojde. Han ar avlagsen fran all
ofullkomlighet. Han blir aldrig sliten. Han blir inte trott, ej heller sover Han.
Det arabiska ordet Allah betyder Gud (den Enda och sanna Gud som har
skapat hela universum). Ordet Allah ar ett namn for Gud som anvands pa det
arabiska spraket, bade av arabiska muslimer och arabiska kristna. Detta ord kan inte
anvandas som benamning for nagot annat an den enda sanna Gud. Det arabiska
ordet Allah namns i Koranen mer an ca. 2700 ganger. Pa arameiska, ett sprak som
ar nara beslaktad med arabiska och ett sprak som Jesus talade regelbundet, 1 ar Gud
ocksa omtalad som Allah.
46
2) Tron pa anglarna
Muslimer tror pa anglarnas existens och att de ar arade skapelser. Anglarna tillber
Gud sjalva, de lyder Han och handlar enbart pa Hans befallning. Gabriel ar en av
anglarna, och det var han som frambringade Koranen till Mohammad all.
3) Tron pa Guds uppenbarade bocker
Muslimer tror att Gud uppenbarade bocker till Sina budbarare, som bevis till
manskligheten och som en vagledning for dem. En av dessa bocker ar Koranen,
som Gud uppenbarade till profeten Mohammad ^. Gud har garanterat att skydda
Koranen mot bade korruption och forvrangning. Gud har sagt:
X Det ar Vi som har uppenbarat denna Koran steg for steg och Vi skall
helt visst sla vakt om den!.# (Koranen, 15:9)
4) Tron pa profeter och Guds budbarare
Muslimer tror pa profeter och Guds budbarare. Dessa borjar med Adam och
inkluderar Noa, Abraham, Ismael, Isak, Jakob, Moses och Jesus (fred vare med
dem). Men Guds sista budskap till manskligheten, en bekraftelse av det eviga
budskapet, blev uppenbarad for profeten Mohammad ^. Muslimer tror att
Mohammad ^ ar den sista profeten som ar sand av Gud, for Gud har sagt:
% Troende! Muhammad ar inte fader till nagon av era man. Han ar
Guds Sandebud och Profetlangdens Sigill. Gud har kunskap om allt..$
(Koranen, 33:40)
Muslimer tror att alia profeter och budbarare var skapade manniskor som inte
hade nagon av Guds gudomliga kvaliteter.
5) Tron pa domedagen
Muslimer tror pa domedagen (uppstandelsen) da alia manniskor skall
ateruppvackas framfor Gud och motta dom for sin tro och sina handlingar.
6) Tron pa Al-Qadar
Muslimer tror pa Al-Qadar, som betyder gudomlig forutbestammelse, men tron
pa gudomlig forutbestammelse betyder inte att manniskan inte har fri vilja.
Muslimer tror daremot att Gud har gett manniskan den fria viljan. Det betyder att
de kan valja mellan ratt och fel, och att de ar ansvarig for sina val.
47
Tron pa gudomlig forutbestammelse inkluderar tron pa de foljande fyra
sakerna: 1) Gud vet allt. Han vet vad som har hant och vad som skall handa. 2) Gud
har registrerat allt som har hant och allt som skall handa. 3) Vad an Gud vill skall
ske, det skall ske, och vad an Gud inte vill ska handa, det skall aldrig handa. 4) Gud
ar Skaparen av allt.
Fotnoter:
(1) Berattad i Sahih Muslim, #2754 och Sahih Al-Bukhari, #5999.
(2) Det blev rapporterat av Assosiated Press i London, 25. juni 1984, att majoriteten av de
anglikanska biskopen som blev intervjuade i ett TV-program, sade: "Kristna ar inte
forpliktade att tro att Jesus Kristus var Gud." Undersokningen galler 31 av Englands 39
biskoper. Rapporten namnde vidare att 19 av de 31 biskoper sade att det var tillrackligt att
anse Jesus som "Guds oversta representant". Undersokningen utfordes av London Weekend
Television's veckliga religiosa program, "Credo".
(3) "Syndarna" inkluderar ocksa polyteister.
(4) NIV Compact Dictionary of the Bible [Kompakt bibelordbok, NIV] , Douglas, s. 42.
Finns det andra heliga kallor f or u torn Koranen?
Ja, sunnah (det som profeten Mohammad iH sade, gjorde eller godkande) ar den
andra kalian i islam. Sunnah bestar av hadith'er, som ar palitliga formedlade
berattelser fran profeten Mohammads ^ foljeslagare om vad han sa, gjorde eller
godkande. Tron pa sunnah ar grundlaggande i den islamska tron.
Exempel pa profeten Mohammads M uttalelser
■ {Detroende, medsin karlek, barmhartighet och vanlighet mot varandra,
ar som en kropp: om en del ar sjuk, sa marker hela kroppen dens
somnloshet och feber.} 1
■ {De mest perfekta av de troende, ar de som visar hogst moral. Och de
basta bland dessa ar de som behandlar sina fruar bast.}-
■ {Ingen av dem tror (fullstandigt) forran han onskar sin bror det som han
onskar sig sjalv.}-
■ {De barmhartiga skall visas barmhartighet fran den mest Barmhartige.
Visa barmhartighet mot dem pa jorden, och Gud skall visa barmhartighet
mot dig.}-
■ {Att le till din bror ar valgorenhet. . . }-
■ {Ett vanligt ordar valgorenhet. }-
48
{Vem som an tror pa Gud och pa den sista dagen (Domedagen), bor vara
vanlig mot sin granne.} 2
{Gud domer er inte utifran erat yttre och era rikedomar, utan Han ser in i
era hjartan och Han granskar era garningar.}^
{Betala arbetaren hans Ion fore svetten hans torkar.} §
{En man som gick Kings en stig kande stor torst. Da han kom till en
brunn, klattrade han ned och drack av den, och sa klattrade han upp igen.
Da sag han en hund med tungan hangande ut, som provade att slicka lera
for att slacka torsten. Mannen sade: "Denna hund kanner torsten lika
starkt som jag gjorde." Han klattrade da ned i brunnen igen, fyllde sin sko
med vatten och gav detta till hunden sa den fick dricka. Och Gud tackade
honom och forlat hans synder.} Profeten Sail blev tillfragad: "Guds
budbarare, blir vi belonade for vanlighet mot djur?" Han sade: {Det ges en
beloning for vanlighet mot alia levande djur och manniskor.}—
Fotnoter:
(1) Berattad i Sahih Muslim, #2586 och Sahih Al-Bukhari, #6011.
(2) Berattad iMosnad Ahmad, #7354 och Al-Tirmizi, #1162.
(3) Berattad i Sahih Al-Bukhari, #13 och Sahih Muslim, #45.
(4) Berattad i Al-Tirmizi, #1924 och Abu Dawood, #4941.
(5) Berattad i Al-Tirmizi, #1956.
(6) Berattad i Sahih Muslim, #1009 och Sahih Al-Bukhari, #2989.
(7) Berattad i Sahih Muslim, #48 och Sahih Al-Bukhari, #6019.
(8) Berattad i Sahih Muslim, #2564.
(9) Berattad i Ibn Majah, #2443.
(10) Berattad i Sahih Muslim, #2244 och Sahih Al-Bukhari, #2466.
Vad sager islam om domedagen?
Som de kristna, tror muslimer att det nuvarande livet bara ar en provning och
en forberedelse till existensen i den kommande varlden. Detta liv ar en test for
varje enskild individ, en test for livet efter doden. En dag skall komma da hela
universum skall bli odelagd, och de doda skall aterupplivas for att motta Guds
dom. Denna dag skall vare borjan pa ett liv som aldrig tar slut. Denna dag ar
domedagen, och da ska alia manniskor bli belonade av Gud utifran sin tro och
sina handlingar. De som dor med tron om att "Det finns ingen annan sann
gudom forutom Gud, och Mohammad ar Guds budbarare (profet)", och
som ar muslimer, skall bli belonade pa denna dag, och de far det eviga
paradiset. Gud har sagt:
49
\ Men de som tror och lever rattskaffens har paradiset till arvedel och dar skall de
forbli till evig tid. F (Koranen, 2:82)
Men de som dor medan de fornekade att "Det finns ingen annan sann gudom
forutom Gud, och Mohammad ar Guds budbarare (profet)" eller som inte ar
muslimer, de skall mista paradiset for evigt, och de skal sandas till helvetes elden.
Gud har sagt:
\ Om nagon vill anta en religion som inte innebar underkastelse under Guds vilja
kommer detta att vagras honom, och i nastan liv skall han sta bland forlorarna.j^
(Koranen, 3:85)
Och Han har sagt:
\ De som fornekar sanningen och dor som fornekare skall inte fa kop sig fria, om
de an erbjod allt guld i varlden. Ett svart lidande vantar dem och de skall inte finna
nagon hjalp. /(Koranen, 3:91)
Man kan fraga sig: "Jag tror att islam ar en bra religion, men om jag skulle
konvertera till islam, sa skulle bade min familj, mina vanner och andra folk forfolja
mig och gora narr av mig. Sa om jag valjer att inte konvertera till islam, skall jag da
likval fa komma till paradiset och bli raddad fran helvetes elden?"
Svaret ar vad Gud har sagt i den foljande versen: "Om nagon soker annat an
islam som religion, sa skall detta inte godtas fran han, och i det kommande
livet skall han vare bland forlorarna."
Efter att ha sant profeten Mohammad SiH for att kalla folket till islam, sa skall
inte Gud acceptera att man haller fast vid andra religioner an islam. Gud ar var
Skapare och Uppratthallare. For oss skapade Han allt som ar pa jorden. Allt vi ar
valsignade med och har fatt, det ar fran Han. Efter att ha hort allt detta men
fortfarande fornekar tron pa Gud, Hans profet Mohammad sll eller Hans religion
som ar islam, da ar det rattfardigt att han eller hon blir straffade i livet efter denna.
Huvudavsikten med var skapelse ar att tillbe bara Gud ensam och lyda Han, som
Gud har sagt i den helliga Koranen (Koranen, 51:56).
Det liv som vi lever i dag ar ett mycket kort liv. Pa domedagen skall de
icketroende kanna att det liv de levde pa jorden bara varit en dag eller en del av en
dag. Gud har sagt:
\ [Gud] skall fraga [fornekare]: Hur lange levde ni pa jorden, raknat i ar? 113.
[Och] de skall svara: "Vi levde dar en dag eller en del av dag; men fraga dem som
ar kunniga i rakning."F (Koranen, 23:112-113)
50
Och Han har sagt:
X "Troende ni att Vi skapade er for nojes skulle och att ni inte skulle foras tillbaka
till Oss? 116. UPPHOJD over allt ar Gud, konungen, den yttersta Sanningen! Det
finns ingen gudom utom Han, Herres till allmaktens, nadens och barmhartighetens
tron.^ (Koranen, 23:115-116)
Livet efter denna ar ett verkligt liv. Den ar inte bara andlig men aven fysisk. Vi
skall leva dar med kropp och sjal.
I jamforelse av denna liv med den nastkommande, har Mohammad iH sagt:
{Vardet av denna varld jamfort med den kommande, ar som det din finger
bringar fran havet om du doppar den dar och tar upp den.} 1 Det vill saga att
vardet av denna varld jamfort med den kommande, ar som nagra droppar vatten
jamfort med ett helt hav.
Fotnoter:
(1) Berattad i Sahih Muslim, #2858 och Mosnad Ahmad, #17560.
Hur blir man muslim?
Man konverterar till islam och blir muslim med att saga de foTjande orden med
overtygelse: "La ilaha ilia Allah, Mohammador rasoolo Allah". Dessa ord betyder
"Det finns ingen annan sann gudom forutom Gud (Allah), L och Mohammad ar
Guds budbarare (profet)." Den forsta delen, "Det finns ingen annan sann gudom
forutom Gud", betyder att ingen har ratt till att bli tillbedd forutom Gud ensam, och
att Gud inte har nagon partner och heller ingen son. For att vare muslim bor man
ocksa:
■ Tro att den helliga Koranen ar de ordratta ord fran Gud, uppenbarade av
Han.
■ Tro att domedagen (dagen for aterupplivelse) ar sann, och att den skall
komma sa som Gud har lovat i Koranen.
■ Acceptera islam som sin religion.
■ Inte tillbe nagot annat eller nagon annan forutom Gud.
Profeten Mohammad ^ sade: {Det glader Gud mer att nagon angrar sig och
vander sig till Han i anger, an den gladje en av er skulle kanna da han red en
kamel i vildmarken, och den rymmer fran han med all hans mat och dricka,
och han mister all hopp om att fanga in den igen. Och han kommer till ett trad
och lagger sig ned i skuggan (och vantar pa doden), for han har mist all hopp
om att finna kamelen. Sa, medan han ar i denna tillstand (av fortvivlelse), star
den plotsligt dar framfor han! Han tar tag i dess grimma och ropar ut i gladje:
51
"O Gud, Du ar min tjanare och jag ar din herre!" Pa grund av hans intensiva
gladje uttalar han sig fel.}-
Orden "Det finns ingen annan sann gudom forutom Gud (Allah), och
Mohammad ar Guds budbarare (profet)" ingraverat over en ingang.
Fotnoter:
(1) Som namnt tidigare: det arabiska ordet Allah betyder Gud (den endaste sanna Gud som
skapade hela universum). Ordet Allah anvands av arabisktalande - bade av arabiska
muslimer och arabiska kristna.
(2) Berattad i Sahih Muslim, #2747 och Sahih Al-Bukhari, #6309.
Vad handlar Koranen om?
Koranen, de sista uppenbarade orden fran Gud, ar den viktigaste kalian i varje
muslims tro och praxis. Den omfattar alia amnen som angar manniskor: visdom,
doktrin, tillbedjelse, affarer, lag och
ordning, osv., men det grundlaggande
temat ar forhallandet mellan Gud och
Hans skapelser. Koranen ger ocksa
vagledning och detaljerad undervisning
for att framja ett rattfardigt samfund,
anstandig mansklig uppforande och ett
rattfardig ekonomisk system.
Notera att Koranen uppenbarades for Mohammad iH bara pa arabiska. Detta
innebar att varje oversattning av Koranen, vare sig pa svenska, engelska eller vilket
som heist annat sprak, inte ar Koranen och inte heller en version av Koranen. Man
kan snarare saga att det ar oversattning av meningen i Koranen. Koranen existerar
enbart pa arabiska, som ar det sprak den uppenbarades pa.
52
Vem ar profeten Mohammad M?
Mohammad iH foddes i Mekka i ar 570. Hans far dog fore nan foddes, och nans
mor dog kort tid efter. Han blev darfor uppfostrad av sin farbror, som var fran den
respektabla Kuraysh-stammen. Han vaxte upp som analfabet, utan att kunna lasa
eller skriva, och detta varade helt till hans dod. Fore hans uppdrag som profet, var
hans folk ovetande om vetenskap, och de fiesta var analfabeter. Under uppvaxten
blev han kand for att vare bade sanningsenlig, arlig, palitlig, generos och uppriktig.
Han ansags vara sa palitlig att han blev kallad for "den palitelige". 1 Mohammad ^
var mycket religios, och han hade under lang tid kant avsky for det moraliska
forfall och avgudadyrkande i samfundet runt sig.
Profeten Mohammads ^sEg moske i Medina
Nar han var fyrtio ar gammal, mottog Mohammad ^ sin forsta uppenbarelse fran
Gud genom angeln Gabriel. Uppenbarelserna fortsatte i tjugotre ar, och samlade ar
de kanda som Koranen.
Sa snart han borjade att recitera Koranen och forkunna sanningen som Gud hade
uppenbarat for han, blev han och hans lilla grupp av foljeslagare forfoljda av de
icke troende. Forfoljelsen blev sa valdsam att Gud, ar 622 gav dem arder om att
emigrera. Utvandringen fran Mekka till staden Medina, som ligger ca. 418
kilometer norrut, markerar begynnelsen pa den muslimska kalendern.
Efter manga ar kunde Mohammad ^ och hans foljeslagare atervanda till Mekka,
dar de forlat sina fiender. Fore Mohammads ^ dod, vid sextitre ars aldern, hade
mestadels av den arabiska halvon blivit muslimskt, och inom ett arhundrade efter
hans dod, hade islam spridit sig till Spanien i vast och sa langt ost som till Kina.
Nagra av orsakerna till den snabba och fredliga utbredningen av islam, var
sanningen och klarheten i dess budskap. Islams kalla ar tron pa enbart en Gud, den
Endaste som ar vardig att tillbe.
Profeten Mohammad ^ var ett perfekt exempel pa hur arlig, rattfardig,
barmhartig, godhjartad, sannfardig och modig en manniska kan vare. Fastan han
53
var en manniska, sa var han avlagsen fran ondskefulla egenskaper, och han stravade
enbart for att tjana Gud och for att soka Hans beloning harefter. Alia nans
handlingar och goromal praglades av hans pliktuppfyllelse och fruktan for Gud.
(For mer information om profeten Mohammad sm, se www.islam-
guide.eom/more/#Muhammad)
Fotnoter:
(1) Berattad i Mosnad Ahmad, #15078.
Hur paverkade spridningen av islam den veteskapliga
utvecklingen?
Islam instruerar manniskan till att anvanda sin
intelligens och sin iakttagelseformaga. I loppet av
nagra fa ar fran spridningen av islam, vaxte det
fram valutvecklade civilisationer och universitet.
Foreningen av osts och vasts ideer, samt nya
tankegangar sett i ljuset av traditionella
tankegangar, medforde stora framsteg inom
medicin, matematik, fysik, astronomi, geografi,
arkitektur, konst, litteratur och historia. Manga
viktiga system, som algebra, arabiske siffror, och begreppet om nollpunkten (viktig
for framsteg inom matematik), spreds fran den muslimska varlden till Europa i
medelaldern. Avancerade instrument som skulle gora de europeiska
upptacktsresorna mojliga, sa som astrolabium, kvadranten och bra
navigationskartor, utvecklades ocksa av muslimer.
Astrolabium: Ett av de viktigaste
vetenskapliga instrument uppfunnet av
muslimer, som ocksa anvandes i stor
utstrackning i Vast enda fram till nyare
tider.
54
^Vy^tsfc
b jj AioHrfjj^it) t^iSifJIl ^i^i^*
S^&Jr
Scnji.^
Muslimska lakare visade mycket uppmarksamhet till kirurgin, och
de utvecklade manga kirurgiska instrument som vi ser fran detta
gamla dokument.
Vad tror muslimerna om Jesus?
Muslimerna visar respekt och vordar Jesus (fred vare med honom). De anser
honom vara en av Guds storsta budbarare till manskligheten. Koranen bekraftar
hans jungfrufodsel, och ett av kapitien i Koranen har titeln "Maryam" (Maria).
Koranen beskriver Jesu fodelse foljande:
\ Och anglarna sade: " Maria! Tillkannager for dig det glada budskapet om ett ord
fran Honom [varigenom du skall foda den] vars namn skall vara Kristus Jesus,
Marias son, arade och lovprisade i denna varld och i det kommande livet och den
som skall vara i [Guds] narhet. Han skall tala till manniskorna i vaggan och i
mogen alder och han skall vara en av de rattfardiga. Maria sade: Herre! Hur skulle
jag kunna fa en son, da ingen man har rort mig? "[Angeln] sade: "Sa [skall det bli],
Gud skapar vad Han vill. Om Han vill att nagot skall vara, sager Han endast till det:
Var! och det ar. P (Koranen, 3:45-47)
Jesu fodsel var ett mirakel efter Guds befallning, samma befallning som skapade
Adam utan verken far eller mor. Gud har sagt:
\ Inf or Gud ar Jesus till sin natur att likna vid Adam. Han skapade honom
av jord och sade till honom: "Var!" och han ar. F (Koranen, 3:59)
Under sin mission som profet utforde Jesus manga mirakel. Gud sager oss att
Jesus sa:
55
Och [sanda honom] till israeliterna som Sitt sandebud. [Och Jesus
sade:] Jag har kommit till er med ett tecken fran er Herre. Jag skall
forma at er i lera nagot som liknar en fagel och jag skall andas pa den
och med Guds tillatelse skall den bli en fagel. Och jag skall bota de
blinda och de spetalska och med Guds vilja skall jag vacka de doda till
liv. Och jag skall saga er vad ni ater och vad ni lagger upp som forrad i
era hus. I detta ligger ett tecken for er - om ni ar [sanna] troende.$
(Koranen, 3:49)
Muslimer tror att inte Jesus blev korsfast. Jesu fiender planerade att korsfasta
honom, men Gud raddade han och lyfte han upp till Sig. Likheten med Jesus blev
lagt pa en annan man. Fiender av Jesus fangade denne mannen och korsfaste
honom, och de trodde att han var Jesus. Gud har sagt:
X Och for deras ord: "Vi har dodat Kristus Jesus, Marias son, [som pastod sig vara]
Guds sandebud!" Men de dodade honom inte och inte heller korsfaste de honom,
fasten det for dem tedde sig sa. De som ar av annan mening ar inte sakra pa sin sak;
de har ingen [verklig] kunskap om detta utan stoder sig pa antaganden. Det ar med
visshet sa att de inte dodade honom.. F (Koranen, 4:157)
Varken Mohammad iH eller Jesus kom for att forandra grundlaran om tron pa en
Gud. De kom daremot for att bekrafta och fornya budskapet som var bringade av
tidigare profeter. 1
Aqsa-moskeen i Jerusalem.
56
Fotnoter:
(1) Muslimer tror ocksa pa att Gud uppenbarade en helig bok till Jesus kallad Indjil, och att
nagra delar av den fortfarande kan finnas i Guds lara till Jesus i Det Nya Testamentet.
Muslimer tror likval inte pa bibeln som vi har i dag, eftersom den inte bestar av
originalskriften som uppenbarades av Gud. Dessa har undergatt andringar, tillagg och
utlamnanden. Detta sades ocksa av kommitten som fick i uppdrag att revidera The Holy
Bible (Revised Standard Version) [Den heliga bibel (Reviderad standardutgava)]. Denna
kommitten bestod av trettiotva larda som skulle sakra revisionen och rattledningen fran en
radgivande kommission bestaende av femtio representanter fran de samarbetande
trosrattningar. Kommitten uttalade i forordet till The Holy Bible (Revised Standard
Version) [Den heliga bibel (Reviderad standardutgava)] s. iv: "Ibland ar det uppenbart att
texten har blivit andrad, men ingen av utgavorna ger en tillfredstallande rekonstruktion.
Har kan vi bare folje den basta bedomningen gjord av larda som ar kompetenta till att ge
den mest sannsynliga rekonstruktionen av originaltexten." Kommitten sa ocksa i forordet,
s. vii: "Anmarkningar ar tillagda, och detta indikerar betydliga variationer, tillagg eller
uteblivelser i de forna kallorna (Matteus 9.34, Markus 3.16 och 7.4, Lukas 24.32 och 51,
etc.)." For mer ingaende artiklar om detta temat, besok dessa externa internetsidor:
Confessions of the New American Bible och Bible Contradictions.
Vad sager islam om terrorism?
Islam ar en barmhartig religion och tillater inte terrorism. I Koranen har Gud
sagt:
%iUD forbjuder er inte att visa godhet mot dem som inte bekampar er
pa grand av [er] tro och inte driver ut er ur era hem, och [Han
forbjuder er inte] att bemota dem med rattvisa och opartiskhet - Gud
alskar de opartiska.. F (Koranen, 60:8)
Profeten Mohammad iH forbjod soldater att doda kvinnor och barn, 1 och nan gav
dem foljande rad: {...Inte bedra, inte overdriva, inte drapa ett nyfott barn.} 1
Han sa ocksa: {Den som draper en person som har en traktat med muslimer,
skall inte kanna doften av paradiset, aven om denna doften har en varighet pa
fyrtio ar.} 1
Profeten Mohammad !c§l har ocksa forbjudit bestraffning med eld. 1
En gang klassificerade han mord som den nast storsta av de stora synder,- och
han varnade till och med om foljande pa domedagen: {De forsta sakerna som
skall domas bland manniskorna pa domedagen, skall vara de med
blodutgytelser. 1 } 1
Muslimer uppmuntras till och med att vara snalla mot djur, och det ar forbjudet
att skada dem. En gang sa profeten Mohammad sll: {En kvinna straffades for att
hon holl en katt instangd tills den dog. Pa grund av detta domdes hon till
57
Helvetet. Medan hon holl katten instangd, fick den varken mat eller dricka,
och inte heller lat hon den att kunna fanga insekter pa marken.}-
Han berattade ocksa om en man som gav dricka till en valdigt torstig hund, och
Gud forlat hans synder pa grund av denna gaming. Profeten ail blev fragad: "Guds
budbarare, blir vi belonade for att vare snalla mot djur?" Han sade: {Det skall vare
en beloning for godhet mot varje levande djur eller manniska.}-
Nar muslimer vill avliva ett djur for att ata den, sa ar de befallt att gora detta pa
ett satt som medfor minst mojligt fruktan och lidelse for djuret. Profeten
Mohammad ^ sade: {Nar ni slaktar ett djur, sa gor det pa basta satt. Slipa
kniven bra for att reducera djurets lidelse.}-
I ljuset av dessa och andra islamska texter, sa ar foljande handlingar forbjudna
och anses for att vara avskyvarda enligt islamisk lara och muslimer: spridning av
terrorfruktan bland forsvarslosa civila, stora odelaggelser av byggnader och
egendom, samt bombning och stympning av oskyldiga man, kvinnor och barn.
Muslimer foljer en religion som ar fredlig, barmartig och forlatlig, och den stora
majoriteten har ingenting att gora med de valdsdad som nagon har associerat till
muslimer. Om en muslim utfor en terrorhandling, skall han gora sig skyldig for
krankning av islamisk lag.
Fotnoter:
(1) Berattad i Sahih Muslim, #1744 och Sahih Al-Bukhari, #3015.
(2) Berattad i Sahih Muslim, #1731 och Al-Tirmizi, #1408.
(3) Berattad i Sahih Al-Bukhari, #3166 och Ibn Majah, #2686.
(4) Berattad i Abu-Dawood, #2675.
(5) Berattad i Sahih Al-Bukhari, #6871 och Sahih Muslim, #88.
(6) Detta innebar drap och skador.
(7) Berattad i Sahih Muslim, #1678 och Sahih Al-Bukhari, #6533.
(8) Berattad i Sahih Muslim, #2422 och Sahih Al-Bukhari, #2365.
(9) Denna uttalelsen fran Mohammad ^^ ar mer detaljerat beskriven under rubriken Exempel
pa profeten Mohammads s&S uttalelser. Berattad i Sahih Muslim, #2244 och Sahih Al-
Bukhari, #2466.
(10) Berattad i Sahih Muslim, #1955 och Al-Tirmizi, #1409.
58
Manskliga rattigheter och rattsvasendet i islam
Islam foreskriver manga manskliga rattigheter for den enskilde. Det foljande ar
nagra av dessa manskliga rattigheter som islam beskyddar.
Bade liv och egendom till alia medborgare i en islamisk stat anses vara
okrankbar, oavsett om personen ar muslim eller inte. Islam beskyddar ocksa
hedern. Att kranka andra eller att gora narr av dem, ar darfor inte tillatet i islam.
Profeten Mohammad sH sade: {Sannerligen, erat blod, eran egendom och eran
heder ar okrankbar.} 1
Rasism ar inte tillatet i islam, och Koranen talar om mansklig likvardighet pa
foljande satt:
[anniskor! Vi har skapat er av en man och en kvinna, och Vi har
samlat er i folk och stammar for att ni skall lara kanna varandra. Inf or
Gud ar den av er den baste vars gudsfruktan ar djupast. Gud vet allt,
ar underrattad om allt..$ (Koranen, 49:13)
Islam awisar favorisering av individer eller nationer pa grund av deras rikedom,
makt eller ras. Gud skapade manniskorna som likvardiga, och de skiljer sig fran
varandra enbart baserat pa sin tro och fromhet. Profeten Mohammad SH sade: {O
manniskor! Eran Gud ar En och eran forfader (Adam) er en. En arab ar inte
battre an en icke-arab, och en icke-arab ar inte battre an en arab. En rod
person (dvs. en vit med inslag av rott) ar inte battre an en svart person, och en
svart person ar inte battre an en rod person,- bortsett fran i fromhet.} 1
Rasism ar en av mansklighetens huvudproblem idag.
Den valutvecklade del av varlden kan sanda en man till
manen, men kan inte stoppa en manniska fran att hata
och slass mot sina medmanniskor. Enda sedan profeten
Mohammads HHi tid, har islam gett ett klart exempel pa
hur man kan fa ett slut pa rasism. Den arliga
pilgrimsfarden (Hadjj) till Mekka visar det sanna
islamska broderskapet mellan alia raser och nationer,
nar mer an tva miljoner muslimer fran hela varlden
kommer till Mekka for att utfora pilgrimsfarden.
Islam ar en rattfardig religion. Gud har sagt:
\ GUD bef aller er att till den rattmatige agaren aterlamna det som ni
fat er anfortrott och att, nar ni domer mellan manniskor, doma rattvist.
Gott, ja, fortraffligt er det som Gud formanar er till. Gud hor allt, ser
allt. ) (Koranen, 4:58)
59
Och Han har sagt:
\ Om tva grupper av troende skulle raka i delo med varandra, forsoka
da malka fred mellan dem, men om den ena [gruppen] grovt kranker
den andras ratt, ingrip da mot de skyldiga tills de f ogar sig efter Guds
bud; och, om de fogar sig, media da mellan dem bada med rattvisa och
opartiskhet. Gud alskar de opartiska..$ (Koranen, 49:9)
Vi bor vara rattfardiga aven mot dem som vi hatar. Gud har sagt:
^ TROENDE! Sta fasta pa Guds sida som vittnen for ratt och rattvisa
och lat inte avoghet mot manniskor forma er att awika fran rattvisans
vag. Gor ratt - det ligger gudsfruktan narmast; Gud ar val underattad
om vad ni gor. P (Koranen, 5:8)
Profeten Mohammad ^ sade: {Manniskor, akta er for orattfardighet,- for
orattfardighet skall bli morker pa Domedagen.p
Och de som inte har fatt sina rattigheter (dvs. vad de har ett rattfardigt krav pa) i
detta livet, skall motta dem pa domedagen, som profeten ^ sade: {Pa Domedagen
skall rattfardighet tilldelas de som har ratt till det (och oratt skall
upprattas)...} L
Fotnoter:
(1) Berattad i Sahih Al-Bukhari, #1739 och Mosnad Ahmad, #2037.
(2) En from person ar en troende som avstar fran alle typer av synder, som utfor alia de goda
garningar som Gud befaller oss att gora, och som bade fruktar och alskar Gud.
(3) Fargerna som namns i detta profetiska uttalande ar exempel. I islam betyder detta att ingen
ar battre an andre pa grund av sin hudfarg, oavsett om den ar vit, svart, rod, eller vilken
som heist annan farg.
(4) Berattad i Mosnad Ahmad, #22978.
(5) Dvs. att fortrycka andra, att handla orattfardigt eller att gora oratt mot andra.
(6) Berattad i Mosnad Ahmad, #5798 och Sahih Al-Bukhari, #2447.
(7) Berattad i Sahih Muslim, #2582 och Mosnad Ahmad, #7163.
60
Vad ar kvinnans status i islam?
Islam ser pa kvinnor, bade ensamstaende och
gifta, som individer med egna rattigheter.
Kvinnor har ratt till att aga och disponera sin
egendom och intakter utan nagon formyndarskap
over sig (varken av hennes far, man eller nagon
annan). Hon har ratt till att kopa och salja, ge
gavor och valgorenhet, och hon kan anvanda sina
pengar som hon vill. Brudgummen ger en
brudgava till bruden, som hon personligen kan
anvanda, och hon behaller sitt eget familjenamn snarare an att ta sin mans
efternamn.
Islam uppmuntrar mannen till att behandla sin fru bra, som profeten Mohammad
sal sade: {De basta bland er ar de som behandlar sina fruar bast.} 1
Modrar ar hogt arade i islam. Islam uppmanar att behandla dem pa basta satt. En
man kom till profeten Mohammad ^ och sa: "O Guds budbarare! Vem bland
folket ar mest vardig mitt goda sallskap?" Profeten ^ sade: {Din mor.}
Mannen sade: "Och sedan?" Profeten ^ sade: {Sen din mor.} Mannen
fragade vidare: "Och sedan?" Profeten ^ sade: {Sen din mor.} Mannen
fragade igen: "Och sedan?" Profeten ^ sade: {Sen din far.}-
Fotnoter:
(1) Berattad i Ibn Majah, #1978 och Al-Tirmizi, #3895.
(2) Berattad i Sahih Muslim, #2548 och Sahih Al-Bukhari, #5971.
Familjen i islam
Familjen som ar grundenhet i civilisationen ar nu pa vag att losas upp. Islams
familjesystem ger rattigheter till manen, hustrun, barnen och slaktingarna i fin
jamvikt. Detta ger naring till osjalvisk uppforande, generositet och karlek i ramen
av ett valorganiserad familjesystem. Freden och sakerheten som utvecklas i en
stabil familjegrupp, ar hogt vardesatt anses som en nodvandighet for
familjemedlemmarnas andeliga vaxt. Ett samfund med stora familjer dar man
vardesatter barn hogt, skapar ett harmoniskt socialsystem.
Hur behandlar muslimer de aldre?
I den islamiska varlden finns det knappt alderdomshem. Anstrangningen for att
ta vara pa ens foraldrar i den svaraste tiden av deras liv, anses vara en ara och en
61
valsignelse samt en mojlighet till stor andlig vaxt. Islam formedlar att det inte ar
tillreckligt at vi enbart ber for vara foraldrar, men att vi bor visa dem obegransad
omhet och medkansla. Vi bor inte glomma att de satte oss hogre an sig sjalva da vi
var hjalplosa barn. Modrar ar speciellt hogt arade. Nar muslimska foraldrar
kommer i alderdomen, behandlas de med barmhartighet, vanlighet och osjalviskhet.
I islam ar det en plikt nast efter bon att tjana sina foraldrar, och det ar deras ratt
att forvanta hjalp. Det betraktas som foraktligt att visa irritation nar de aldre pa
grund av aldern blir besvarliga, da de inte kan gora nagot at detta.
Gud har sagt:
\Er Herre har befallt, att ni inte skall dyrka nagon annan an Honom. Och
[Han har anbefallt er] att visa godhet mot [era] forfadrar. Om en av dem eller
bada uppnar hog alder i din vard, var da inte otalig eller Strang mot dem,
tillrattavisa dem inte, och tala alltid hovligt och vanligt till dem. Och sank
odmjukt [omhetens] vinge over dem och be: Herre! Nar jag var liten vardade
och fostrade de mig [med karlek]; forbarma Dig [nu] i Din nad over dem!"#
(Koranen, 17:23-24)
Vilka ar de fern pelarna i islam?
De fern pelarna i islam ar fundamentet i en muslims liv. De bestar av
vittnesborden om tron, bonen, att ge zakat (hjalpa de behovande), att fasta i
Ramadan manaden och pilgrimsfarden till Mekka en gang i livet for de som ar i
stand till det.
1) Vittnesbord om tron
Vittnesbord om tron innebar att saga med overtygelse: "La ilaha ilia Allah,
Mohammador rasoolo Allah." Dessa ord betyder: "D et finns ingen annan sann
gudom forutom Gud (Allah), 1 och Mohammad ar Guds budbarare (profet)."
Den forsta delen, "Det finns ingen annan sann gudom forutom Gud," betyder att
ingen forutom Gud har ratt till att tillbes, och att Gud varken har nagon partner eller
son. Detta vittnesbord om tron kallas Shahada, och ar en enkel mening som man
sager med overtalelse for att konvertera till islam. Vittnesborden om tron ar den
viktigaste pelaren i islam.
62
2) Bonen
Muslimer utfor fern boner om dagen. Varje bon tar inte mer an nagra fa minuter
art utfora. Bonen i islam ar en direkt forbindelse mellan tillbedjaren och Gud. Det
ar ingen mellanled mellan Gud och tillbedjaren.
I bonen kanner en person inre gladje, fred och trost, och att Gud ar nojd med han
eller henne. Profeten Mohammad iHi sade: {Bilal, kalla (folket) till bon, lat oss
finna trost i den.}- Bilal var en av Mohammads 2H; foljeslagare som var ansvarlig
for att kalla folket till bon.
Bon utfors vid gryning, middag, eftermiddag, solnedgang och afton. En muslim
kan utfora bonen nastan var som heist, exempel ute pa marken, pa kontoret, i
fabriken eller pa universitetet.
(For detaljerat information om hur man utfor bonen, klicka pa denna lank: How
to Perform Prayer, eller las den engelska boken A Guide to Salat (Prayer) av M. A.
K. Saqib. 1 )
3) Att ge Zakat (stotta de behovande)
Allt tillhor Gud. Rikedom ar darfor betrodd till manniskorna for att forvaltas
riktigt. Ordet zakat betyder i grunden bade 'renselse' och 'vaxt'. Att ge zakat
betyder att ge en specificerad procent av bestamd andel till bestamda klasser av
behovande manniskor. Det ska betalas tva och en
halv procent av det samlade vardet av guld,
silver och kontanter som overstiger vardet av ca.
85 gram guld och som har varit agodel i ett helt
lunart ar. Vara agodelar renas genom att skanka
en liten del till de behovande, och pa samma satt
som man beskar plantor, skall denna beskarning
ge balans och uppmuntra till ny vaxt.
En person kan i tillagg ge sa mycket han eller
hon onskar i allmosor och valgorenhet.
4) Fasta manaden Ramadan
Varje ar fastar muslimer manaden Ramadan, 1 och de avstar
da fran mat, dricka och sexuella relationer fran gryningen till
solnedgangen.
Aven om fastan ar fordelaktig for halsan, anses den i
huvud sak vara en metod for andlig sjalvrenande. Med att
neka sig sjalv varldslig komfort, aven om det bara ar for en
63
kort tid, skall en fastande person uppna sann medlidande for de som svalter, och i
tillagg skall han eller hon ocksa uppna andlig vaxt.
5) Pilgrimsfard till Mekka
Det ar en plikt att utfora den arliga pilgrimsfarden (Hadjj) en gang under ens
livstid, sa lange man fysiskt och ekonomiskt ar i stand till att gora detta. Runt tva
miljoner manniskor reser till Mekka varje ar fran alia varldens platser. Det ar alltid
fullt av tillresande i Mekka, och den arlige Hadjj utfors i den tolfte manaden av den
islamska kalendern. Mannliga pilgrimer klar sig i speciella enkla klader, som doljer
tecken pa klass och kultur, likasa att alia star likadant framfor Gud.
i • iT __ _ ■■""■ 'lii.nJ . _
Pilgrimer ber vid Haram mosken i Mekka. I denna mosken ligger
Kaaba (den svarta byggnaden pa bilden), som muslimer vander sig
mot nar de ber. Kaaba ar en plats for tillbedjelse, som Gud befallde
profeterna Abraham och hans son, Ismael, att bygga.
Ritualerna i Hadjj inkluderar att ga runt Kaaba sju ganger och att ga sju ganger
mellan de tva kullarna Safa och Marwa, sa som Hagar gjorde da hon letade efter
vatten. Efterat star pilgrimerna tillsammans vid Arafat- och ber Gud om det de
onskar, och ber om Hans forlatelse. Detta ses ofta som en forsmak pa hur det skall
bli pa domedagen.
Avslutningen av Hadjj markeras med en festival, Aid al-Adha, som firas med
boner. Denna festival och Aid al-Fitr, en festdag som markerar slutet pa Ramadan,
ar de tva arliga festivalen i den muslimiska kalendern.
Fotnoter:
(1) For narmare detaljer om ordet Allah,s. 45.
(2) Berattad i Abu-Dawood, #4985 och Mosnad Ahmad, #22578.
64
(3) For att bestalla den engelske utgavan av boken, www.islam-guide.com/prayer
(4) Manaden Ramadan ar den nionde manaden i den islamska kalendern (som ar lunar och
inte solar).
(5) Ett omrade som ligger ca. 30 km fran Mekka.
For mer information om islam
Utvalda lankar om islam
Eftersom du ar fardig med att ha last de foregaende sidorom islam pa denna
Internetsida (som ocksa finns i boken), sa finner du nedanfor nagra lankar till
Internetsidor med mer information om islam .
www.islamic-message.net
Islamiska organisations
1) Svenska islamska organisationer
Islamiska f orening i Halmstad
Fredsgatan 15,
Halmstad, Halland 30246, SWEDEN
E-mail: lamisofi@hotmail.com
Islamic Center I Malmo
Jagersrovagen 90,
Malmo, , SWEDEN
E-mail: info@mosken.se
Ahel Al Sunnah Foreningen
Rusthallsgatan 15,
Helsingborgs Kommun, Skane S-252 31, SWEDEN
E-mail : Ahel_al_sunnah@hotmail .com
65
2) The United States
Islamic Assembly of North America
3588 Plymouth Road, Suite # 270,
Ann Arbor, MI 48105, USA
Tel.: (734) 528-0006 - Fax: (734) 528-0066
E-mail: IANA@IANAnet.org
Islamic Foundation of America
PO Box: 3415, Merrifield, VA 22116, USA
Tel.: (703) 914-4982 - Fax: (703) 914-4984
E-mail: info@ifa.ws
3) Canada
Islamic Information & Da'wah Center International
1168 Bloor Street West, Toronto,
Ontario M6H INI, Canada
Tel.: (416) 536-8433 - Fax: (416) 536-0417
E-mail: comments@islaminfo.com
4) The United Kingdom
Al-Muntada Al-Islami Centre
7 Bridges Place, Parsons Green,
London SW6 4HW, UK
Tel.: 44 (0207) 736 9060
Fax: 44 (0207) 736 4255
E-mail: muntada@almuntada-alislami.org
Jam'iat Ihyaa' Minhaaj Al-Sunnah
PO Box: 24, Ipswich, Suffolk IP3 8ED, UK
Tel. and Fax: 44 (01473) 251578
E-mail: mail@jimas.org
5) Saudi Arabia
World Assembly of Muslim Youth
PO Box: 10845, Riyadh 11443, Saudi Arabia
Tel.: (966-1) 464-1669 - Fax: (966-1) 464-1710
E-mail: info@wamy.org
66
For forslag och kommentarer
Har du nagot forslag eller kommentarer pa denna hemsida
eller pa boken?
Onskar du mer information om islam, eller soker du hjalp till
art konverters till islam?
Da ar du valkommen att ta kontakt pa foljande e-post:
info_en@islamic-message.net
cims_eg@yahoo.com
67
Referenser
Ahrens, C. Donald: Meteorology Today [Meteorologi idag], 3:e utgava. West
Publishing Company, St. Paul 1988.
Anderson, Ralph K. mfl.: The Use of Satellite Pictures in Weather Analysis and
Forecasting [Anvandning av satellitbilder i vaderanalyser och
vaderprognoser]. Secretarial of the World Meteorological Organization,
Geneve 1978.
Anthes, Richard A., John J. Cahir, Alistair B. Fraser och Hans A. Panofsky: The
Atmosphere [Atmosfaren], 3:e utgava. Charles E. Merrill Publishing
Company, Columbus 1981.
Barker, Kenneth mfl.: The NIV Study Bible, New International Version
[Studiebibel, NIV, ny internationell utgava]. Zondervan Publishing House,
Grand Rapids, Michigan 1985.
Bodin, Svante: Weather and Climate [Vader och klimat]. Blandford Press Ltd.,
Poole, Dorest 1978.
Cailleux, Andre: Anatomy of the Earth [Jordens anatomi]. World University
Library, London 1968.
Couper, Heather og Nigel Henbest: The Space Atlas [Atlas over rymden]. Dorling
Kindersley Limited, London 1995.
Davis, Richard A. Jr.: Principles of Oceanography [Oceanografins principer].
Addison- Wesley Publishing Company, Don Mills, Ontario 1972.
Douglas, J. D. og Merrill C. Tenney: NIV Compact Dictionary of the Bible
[Kompakt bibelordbok, NIV]. Zondervan Publishing House, Grand Rapids,
Michigan 1989.
Elder, Danny og John Pernetta: Oceans [Oceaner]. Mitchell Beazley Publishers,
London 1991.
Famighetti, Robert: The World Almanac and Book of Facts 1996 World Almanac
Books, Mahwah, New Jersey 1996.
Gross, M. Grant: Oceanography, a View of Earth [Oceanografi, utsikt over jorden],
6:e utgave. Prentice-Hall Inc, Englewood Cliffs 1993.
Hickman, Cleveland P. mfl.: Integrated Principles of Zoology [Integrerade
principer i zoologi], 6:e utgava. The C. V. Mosby Company, St. Louis 1979.
68
Al-Hilali, Muhammad T. och Muhammad M. Khan: Interpretation of the Meanings
of The Noble Qur'an in the English Language [Tolkning av meningar i den
heliga Koranen pa engelska], 4:e reviderade utgavan. Maktaba Dar-us-Salam,
Riyadh 1994.
The Holy Bible, Containing the Old and New Testaments (Revised Standard
Version) [Den heliga bibeln, innehaller det gamle och det nya testamentet
(reviderad standardutgava). William Collins Sons & Co., Ltd, New York 1971.
Ibn Hesham, Abdul-Malek: Al-Serah Al-Nabaweyyah. Dar El-Marefah, Beirut.
The Islamic Affairs Department, The Embassy of Saudi Arabia, Washington, DC.
Understanding Islam and the Muslims [Forsta islam och muslimer]. The
Islamic Affairs Department, Ambassaden i Saudi Arabia, Washington DC
1989.
Kuenen, H.: Marine Geology [Maringeologi]. John Wiley & Sons, Inc, New York
1960.
Leeson, C. R. och T. S. Leeson: Histology [Histologi], 4:e utgava. W. B. Saunders
Company, Philadelphia 1981.
Ludlam, F. H.: Clouds and Storms [Moln och stormar]. The Pennsylvania State
University Press, London 1980.
Makky, Ahmad A. mfl.: Ee'jaz al-Qur'an al-Kareem fee WasfAnwa' al-Riyah, al-
Sohob, al-Matar. Commission on Scientific Signs of the Qur'an and Sunnah
[Kommissionen for vetenskapliga tecken i Koranen och sunnah], Mekka 1993.
Miller, Albert och Jack C. Thompson: Elements of Meteorology [Element inom
meteorologi], 2:a utgavan. Charles E. Merrill Publishing Company, Columbus
1975.
Moore, Keith L., E. Marshall Johnson, T. V. N. Persaud, Gerald C. Goeringer,
Abdul-Madjid A. Zindani och Mustafa A. Ahmed: Human Development as
Described in the Qur'an and Sunnah [Manniskans utveckling som beskrivs i
Koranen och sunnah]. Commission on Scientific Signs of the Qur'an and
Sunnah [Kommissionen for vetenskapliga tecken i Koranen och sunnah],
Mekka 1992.
Moore, Keith L., A. A. Zindani, mfl.: Al-E'jaz al-Elmy fee al-Naseyah (De
vetenskapliga mirakel i frdmre delen av huvudet). Commission on Scientific
Signs of the Qur'an and Sunnah [Kommissionen for vetenskapliga tecken i
Koranen och sunnah], Mekka 1987.
69
Moore, Keith L.: The Developing Human, Clinically Oriented Embryology, With
Islamic Additions [Manniskans utveckling, klinisk orienterat embryologi, med
islamiska tillagg], 3:e Utgava. Dar Al-Qiblah, Jeddah 1983.
Moore, Keith L. och T. V. N. Persaud: The Developing Human, Clinically Oriented
Embryology [Manniskans utveckling, klinisk orienterat embryologi], 5:e
utgava. W. B. Saunders Company, Philadelphia 1993.
El-Naggar, Z. R.: The Geological Concept of Mountains in the Qur'an [Det
geologiska konceptet om berg i Koranen], l:a utgavan. International Institute
of Islamic Thought, Herndon 1991.
Neufeldt, V.: Webster's New World Dictionary [Websters nye varlds ordbok],
Third College Edition. Prentice Hall, New York 1994.
The New Encyclopaedia Britannica [Det nye Britannica lexikon], 15:e utgavan.
Encyclopaedia Britannica, Inc, Chicago 1981.
Noback, Charles R.; N. L. Strominger och R. J. Demarest: The Human Nervous
System, Introduction and Review [Manniskans nervsystem, introduktion och
oversikt], 4:e utgava. Lea & Febiger, Philadelphia 1991.
Ostrogorsky, George: History of the Byzantine State [Den bysantinska statens
historia]. Oversatt fran tyska av Joan Hussey, reviderad utgava. Rutgers
University Press, New Brunswick 1969.
Press, Frank och Raymond Siever: Earth [Jorden], 3:e utgava. W. H. Freeman and
Company, San Francisco 1982.
Ross, W. D. mfl.: The Works of Aristotle Translated into English: Meteorologica
[Aristoteles arbete, oversatt till engelska: Meteorologi], vol. 3. Oxford
University Press, London 1963
Scorer, Richard, och Harry Wexler: A Colour Guide to Clouds [En fargguide till
molnen]. Robert Maxwell 1963.
Seeds, Michael A.: Horizons, Exploring the Universe [Horisont, utforskningen av
universum]. Wadsworth Publishing Company, Belmont 1981.
Seeley, Rod R., Trent D. Stephens och Philip Tate: Essentials of Anatomy &
Physiology [Grundlaggande anatomi och fysiologi], 2:a utgava. Mosby-Year
Book, Inc., St. Louis 1996.
Sykes, Percy: History of Persia [Persisk historia], 3:e utgava. Macmillan & CO
Ltd., London 1963.
70
Tarbuck, Edward J. och Frederick K. Lutgens: Earth Science [Vetenskapen om
jorden], 3:e utgava. Charles E. Merrill Publishing Company, Columbus 1982.
Thurman, Harold V: Introductory Oceanography [Inledande oceanografi], 5:e
utgava. Merrill Publishing Company, Columbus 1988.
Weinberg, Steven: The First Three Minutes, a Modern View of the Origin of the
Universe [De forsta tre minuterna, en modern syn pa universums
uppkommelse], 5:e upptryck. Bantam Books, New York 1984.
Al-Zarkashy, Badr Al-Deen: Al-Borhan fee Oloom Al-Qur'an. l:a utgava. Dar El-
Marefah, Beirut 1990.
Zindani, A. A.: This is the Truth (video) [Detta ar Sanningen (video)]. Commission
on Scientific Signs of the Qur'an and Sunnah [Kommissionen for
vetenskapliga tecken i Koranen och sunnah], Mekka.
Numreringen av hadith
Numreringen av hadith 1 i denna bok ar baserad pa foljande:
■ Sahih Muslim: enligt numreringen till Muhammad F. Abdul-Baqy.
■ Sahih Al-Bukhari: enligt numreringen till Fath Al-Bari.
■ Al-Tirmizi: enligt numreringen till Ahmad Shaker.
■ Mosnad Ahmad: enligt numreringen till Dar Ehya' Al-Torath Al-Araby,
Beirut.
■ Mowatta' Malek: enligt numreringen till Mowatta' Malek.
■ Abu-Dawood: enligt numreringen till Muhammad Muhyi Al-Deen Abdul-
Hameed.
■ Ibn Majah: enligt numreringen till Muhammad F. Abdul-Baqy.
■ Al-Daremey: enligt numreringen till Khalid Al-Saba Al-Alamy og Fawwaz
Ahmad Zamarly.
Fotnoter:
(1) En hadith ar en palitligt formedlad berattelse av profeten Mohammads ^8 foljeslagare om
vad han sade, gjorde, eller godkande.
71
Copyright
Forbehaller alia rattigheter. Inga delar av denna Internetsida eller boken A Brief
Illustrated Guide to Understanding Islam [En kort illustrerad guide for att forsta
islam] far reproduceras eller overforas i nagon som heist form, varken elektroniskt,
mekaniskt, med kopiering, eller med nagon som heist form for
informationslagring eller aterupprattandesystem utan skriftlig tillatelse fran
forfattaren. Eftertryck tillats likval pa foljande betingelser som namns nedanfor.
For reproduktion
Reproduktion, eftertryck eller kopiering av Internetsidan pa denna adress eller av
boken i sin helhet, kan goras kostnadsfritt pa foljande betingelser:
(1) Absolut inga forandringar, tillagg eller utlatelser far goras.
(2) Foljande text och lankar ska, med textstorleken pa minst 3 (12 pt),
laggas till nederst pa varje Internetsida: Kalian till denna artikel ar
www.islam-guide.com
OBS! Var uppmarksam pa att denna tillatelse inte galler for artiklar och lankar pa
Internetsidan "For mer information om islam", och inte heller for sidans andra
sprak forutom engelska.
72
Live Music Archive
Librivox Free Audio
Metropolitan Museum
Cleveland Museum of Art
Internet Arcade
Console Living Room
Books to Borrow
Open Library
TV News
Understanding 9/11